VoteringKonstitutionsutskottet

Riksdagen antog tre grundlagsändringar – regeringen kan få särskilda befogenheter i fredstida kriser

Riksdagen antog den 11 november slutligt nya grundlagsregler för krig och allvarliga fredstida kriser. 322 ledamöter röstade ja och Miljöpartiets 21 röstade nej. Två ändringar om tillgänglighetskrav för medier och om beslagtaget material antogs utan votering.

  • S
  • M
  • SD
  • V
  • C
  • KD
  • MP
  • L
Dela artikeln

Så röstade partierna om konstitutionell beredskap

MPVSCLKDMSD 322 ja mot 21 nej
  • Ja 322
  • Nej 21
  • Frånvarande 6
PartiJaNejAvstårFrånvarande
S Socialdemokraterna99000
M Moderaterna69001
SD Sverigedemokraterna61001
V Vänsterpartiet30000
C Centerpartiet23002
KD Kristdemokraterna21001
MP Miljöpartiet02101
L Liberalerna19000
Totalt3222106
Omröstning om betänkande 2026/27:KU6, punkt 1, den 11 november 2026. Ja = stöd för att slutligt anta grundlagsförslaget om konstitutionell beredskap. Nej = stöd för Miljöpartiets reservation om att förkasta det.

Riksdagen fattade den 11 november det andra och slutliga beslutet om tre vilande grundlagsförslag från konstitutionsutskottet. Ett av dem avgjordes med votering, de två andra utan. Alla tre föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Nya regler för krig och fredstida kriser

Förslaget om stärkt konstitutionell beredskap antogs med 322 röster mot 21. Sex ledamöter var frånvarande. Det första beslutet fattades den 3 december 2025. Ändringarna gäller regeringsformen och riksdagsordningen och innebär bland annat följande:

  • Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
  • Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna justeras. En ledamot som blir statsråd ska inte längre kunna ingå i delegationen.
  • Riksdagen ska i en allvarlig fredstida kris kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter. Det kräver kvalificerad majoritet, och riksdagen ska när som helst kunna återkalla befogenheterna.

Miljöpartiet röstade nej. Jan Riise (MP) skriver i sin reservation att befogenheten att begränsa fri- och rättigheter bör ligga kvar hos riksdagen. Han står bakom förslaget i övrigt, men ett vilande förslag kan bara antas eller förkastas i sin helhet.

Åsa Kullgren (S) sa i debatten att riksdagen behåller kontrollen: ”Riksdagen sätts inte åt sidan.” Mats Green (M) sa att demokratin måste fungera även när samhället utsätts för extrema påfrestningar. David Höglund Velasquez (V) sa att det är riksdagen som beslutar om befogenheterna: ”Nyckeln ligger alltså kvar hos riksdagen.” Erik Nygårds (L) sa att reformen fyller ett konstitutionellt tomrum för kriser som inte är krig.

Riksdagen röstade också om en lagteknisk ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen, som föreslås gälla från den 2 januari 2027. Den antogs med 341 röster mot 1, och sju ledamöter var frånvarande. Beslutet fattades med särskild beslutsregel. Enligt betänkandet kan en sådan bestämmelse stiftas genom ett enda beslut om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna röstar ja. Två följdändringar antogs utan votering.

Tillgänglighetskrav för vissa medier

Utan votering antog riksdagen en ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den gör det möjligt att i vanlig lag ställa vissa krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, om kraven följer av Sveriges medlemskap i EU. Det första beslutet fattades den 22 april 2026.

  • Det blir möjligt att ställa tillgänglighetskrav på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
  • Utrymmet för krav på produktinformation, till exempel på en förpackning, utvidgas.
  • Nätinnehavares skyldighet att vidaresända tillgänglighetstjänster som textning och tolkning ska kunna gälla fler program än public service-företagens.

Betänkandet innehöll ingen reservation.

Beslagtaget material blir inte allmän handling

Också utan votering antog riksdagen en ändring i tryckfrihetsförordningen om material som tas i beslag eller kopieras vid en husrannsakan. Digitalt lagrat material som kommer in till en myndighet på det sättet i en brottsutredning ska inte räknas som allmän handling. Om materialet tillförs en utredning ska det fortfarande vara en allmän handling. Det första beslutet fattades den 22 april 2026.

Caroline Täljeblad (V) skriver i ett särskilt yttrande att hon hade föredragit en annan utformning av övergångsbestämmelsen, men att hon inte är beredd att förkasta förslaget.

Aborträtten avgjordes samma dag

Riksdagen antog samma dag grundlagsändringen om aborträtt, medborgarskap och föreningsfrihet. Läs om den omröstningen.

Dela artikeln

Källor

  1. Omröstning: betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap, förslagspunkt 1 · data.riksdagen.se · 11 november 2026
  2. Omröstning: betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap, förslagspunkt 3 · data.riksdagen.se · 11 november 2026
  3. Betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) · riksdagen.se · 5 november 2026
  4. Betänkande 2026/27:KU7 Tillgänglighetskrav för vissa medier (vilande grundlagsförslag) · riksdagen.se · 5 november 2026
  5. Betänkande 2026/27:KU8 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan (vilande grundlagsförslag) · riksdagen.se · 5 november 2026
  6. Protokoll 2026/27:16, onsdagen den 11 november – anföranden 1–5 · riksdagen.se · 11 november 2026
  7. Dokumentstatus 2026/27:KU6 – beslutstyp per förslagspunkt · data.riksdagen.se · 11 november 2026
  8. Dokumentstatus 2026/27:KU7 – beslut utan votering · data.riksdagen.se · 11 november 2026
  9. Dokumentstatus 2026/27:KU8 – beslut utan votering · data.riksdagen.se · 11 november 2026

Hittat ett fel?

Mejla redaktionen@politikradar.se med länk till texten. Vi rättar öppet: rättelsen redovisas i texten och på sidan Rättelser.

Maskinläsbar version: Markdown · Stabil adress: https://politikradar.se/nyheter/2026-11-11-riksdagen-antog-tre-grundlagsandringar-om-kris-medier-och-beslag/