Så räknar vi

Här står alla regler bakom siffrorna i Vem röstar med vem? och i verktygen för journalister: vilket underlag vi använder, hur vi räknar och vad siffrorna inte kan säga.

Underlag och period

Rösterna kommer från Riksdagens öppna data. Vi använder alla omröstningar i riksdagens kammare från riksmötet 2022/23, utom de poster som står under Poster som inte räknas. Mandatperioden 2022–2026 är riksmötena 2022/23–2025/26. Riksmötet 2026/27 pågår och redovisas för sig.

Omröstningar i underlaget per riksmöte
RiksmöteOmröstningarVarav om motiveringen
2022/235647
2023/2459414
2024/256525
2025/2679710
2026/27 (pågår)70
  • Omröstningarna hämtades 17 november 2026 kl. 14:44.
  • Förslagspunkterna, med rubrik, utskottets förslag och reservationer, kommer från riksdagens dokumentstatus för varje betänkande. De hämtades 9 november 2026 kl. 11:46.
  • Partiernas valmanifest och program hämtas från partiernas egna webbplatser. Datum och källa för varje dokument står under Partiernas dokument.
  • Motionssök bygger på motioner och betänkanden ur Riksdagens öppna data.

Två urval av omröstningar

Siffrorna i verktygen gäller ett av två urval. Där en siffra står, står också vilket urval den gäller.

De två urvalen av omröstningar
UrvalVad som ingårOmröstningar
Mandatperioden 2022–2026Riksmötena 2022/23–2025/26. Alla omröstningar utom de om motiveringen.2 571
Sedan riksmötet 2022/23Riksmötena 2022/23–2026/27, också det pågående riksmötet. Bara omröstningar i sakfrågan om en förslagspunkt i ett betänkande.2 573

Det första urvalet har också med 3 omröstningar under riksmötena 2022/23–2025/26 som inte gällde ett utskottsbetänkande. De ingår inte i det andra urvalet, som i stället har med det pågående riksmötet.

Poster som inte räknas

Poster i Riksdagens öppna data räknas inte när betänkandets dokumentstatus anger att förslagspunkten avgjordes utan rösträkning, eller anger en annan omröstning för samma förslagspunkt och fråga. Uppgiften kommer från riksdagens dokumentstatus. Det gäller 5 poster i voteringsdatan sedan riksmötet 2022/23, och de ingår inte i siffrorna här.

Poster i voteringsdatan som inte räknas
FörslagspunktFrågaLedamöter som deltogSkäl
2024/25:FiU6, förslagspunkt 1Sakfrågan5 av 349Avgjordes utan rösträkning
2024/25:FiU6, förslagspunkt 2Motiveringen5 av 349Avgjordes utan rösträkning
2024/25:SkU3, förslagspunkt 1Motiveringen10 av 349Avgjordes utan rösträkning
2024/25:SkU3, förslagspunkt 1Sakfrågan8 av 349Avgjordes utan rösträkning
2025/26:SfU31, förslagspunkt 1Sakfrågan346 av 349Dokumentstatus anger en annan omröstning

Partiets linje

Partiets linje i en omröstning är det vanligaste av ja, nej och avstår bland partiets ledamöter som röstade. Om de två vanligaste av dem är lika vanliga, eller om ingen av partiets ledamöter röstade, har partiet ingen tydlig linje i omröstningen. Frånvarande ledamöter räknas inte.

Vad ja och nej betyder

I de flesta omröstningar står utskottets förslag mot en reservation, och rubriken säger det: ”Utskottets förslag mot reservation 1 (…)”. Ja betyder då bifall till utskottets förslag och nej bifall till reservationen.

Vi har kontrollerat det mot betänkandenas uppgift om vilket förslag som vann, ur riksdagens dokumentstatus. Det stämde i 2 558 av 2 558 omröstningar med en sådan rubrik, räknat bland omröstningarna i sakfrågan sedan riksmötet 2022/23, till och med det pågående riksmötet 2026/27. Där rubriken saknas, eller där omröstningen gäller motiveringen, skriver vi bara Ja eller Nej.

Röstade lika och röstade olika

Två partier röstade lika när båda röstade ja eller båda röstade nej. De röstade olika när det ena röstade ja och det andra nej. Andelen är antalet omröstningar där partierna röstade lika, delat med antalet omröstningar där båda röstade ja eller nej.

Avrundning

Andelarna avrundas till hela procent. 100 % och 0 % står bara när andelen är exakt 100 eller 0. En andel från 99,5 till strax under 100 skrivs ”över 99 %”, och en andel över 0 men under 0,5 skrivs ”under 1 %”. I data att ladda ner står andelen med en decimal, räknad på samma sätt.

Avstår och frånvarande

Avstår och frånvarande räknas inte. Omröstningar där ett av partierna avstod, eller saknade tydlig linje, ingår inte i andelen. Ett parti som avstår har ofta förlorat med ett eget förslag i ett tidigare steg, så rösten säger inte om partierna var överens.

Omröstningar om motiveringen

Ibland röstar riksdagen bara om motiveringen till ett beslut, inte om själva beslutet. De omröstningarna är borttagna, eftersom de inte visar hur partierna röstade i sakfrågan. Under riksmötena 2022/23–2025/26 gällde det 36 av 2 607 omröstningar.

Minsta antal omröstningar

Färre omröstningar än 30 redovisas inte som en andel. Med ett litet underlag kan en enda omröstning ändra andelen mycket. Det gäller också ett enskilt politikområde och ett enskilt riksmöte. Riksmötet 2026/27 pågår, och hittills räknas 7 omröstningar därifrån, utan omröstningar om motiveringen.

Politikområden

Siffrorna per område på sidorna för par och block följer riksdagens utskott. En omröstning hör till området för det utskott som skrev betänkandet. Av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) hör 20 inte till något av de 15 områdena: 17 från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) och 3 som inte gällde ett utskottsbetänkande. Sådana omröstningar ingår i siffrorna för hela perioden och per riksmöte, men inte i något område.

Omröstningar per område under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)
OmrådeUtskottOmröstningar
Rättsväsende och brottJuU229
Migration och socialförsäkringSfU161
Grundlag och demokratiKU157
Vård och omsorgSoU285
Utbildning och forskningUbU221
Ekonomi och budgetFiU104
SkatterSkU117
ArbetsmarknadAU116
Näringsliv och energiNU196
Miljö och jordbrukMJU241
Trafik och infrastrukturTU160
Bostäder och konsumenterCU202
FörsvarFöU109
UtrikesUU134
Kultur och idrottKrU119
Inget områdeUFöU17
Inget område–3
Hela perioden2 571

Andelen för ett område räknas på samma sätt som andelen för hela perioden, så den bygger på färre omröstningar än tabellen visar.

Högerblocket och vänsterblocket

Högerblocket är här M, SD, KD och L, regeringsunderlaget under mandatperioden 2022–2026: M, KD och L satt i regering, med SD som samarbetsparti, enligt regeringens webbplats. Vänsterblocket är S, V och MP, tre av de fyra partierna i opposition under samma period. C räknas inte till något av blocken. Vänsterblocket bygger inte på något avtal, och att C står utanför blocken är vårt eget val. Indelningen är vår egen, utgår från samarbetet under mandatperioden 2022–2026 och säger inget om hur partierna samarbetar efter valet 2026. Varje parti jämförs med båda blocken, också med det block det självt räknas till, så att det syns var ett parti röstar annorlunda än sitt eget block.

Blocket har en gemensam linje i en omröstning när alla blockets partier, utom det parti vi jämför med, röstade ja eller alla röstade nej. Annars hade blocket ingen gemensam linje, och omröstningen räknas i en av två grupper. Blockets partier röstade olika, ja mot nej, när minst ett av dem röstade ja och minst ett röstade nej, också om ett annat av dem avstod eller saknade tydlig linje. I resten röstade blockets partier inte ja mot nej, men minst ett av dem avstod eller saknade tydlig linje. Andelen räknas bara i omröstningar där blocket hade en gemensam linje och partiet röstade ja eller nej.

Partierna i blocken
BlockPartier
HögerblocketM SD KD L
VänsterblocketS V MP
Inget blockC

Paren på startsidan

Rutan Partipar på startsidan visar fyra av de 28 paren åt gången. Paren är indelade i sju omgångar med fyra par i varje, så att alla åtta partier är med en gång i varje omgång och varje par finns i en omgång. Siffrorna i rutan är desamma som på Vem röstar med vem? och i Partipar.

Vilken omgång som visas bestäms av datumet när sajten uppdateras. Omgångarna visas i tur och ordning, en för varje dag måndag till fredag, räknat från måndagen den 9 november 2026. Helgdagar som infaller måndag till fredag räknas som vanliga dagar. Efter omgång 7 börjar ordningen om med omgång 1. Lördag och söndag gäller fredagens omgång. Uppdateras sajten inte en dag står den omgång kvar som visades senast. Schemat tar inte hänsyn till siffrorna eller till nyheterna, och ingen väljer paren för hand.

Indelningen är gjord så här: partierna står i samma ordning som på resten av sajten. Det första partiet står still. De övriga sju flyttas ett steg framåt för varje omgång, och det som stod först av dem ställs sist. Sedan paras det första partiet i raden ihop med det sista, det andra med det näst sista, och så vidare. I omgång 1 har inget parti flyttats. Inom en omgång står paren i samma ordning som partierna på resten av sajten.

Paren på startsidan: de sju omgångarna
OmgångPar
Omgång 1S och L, M och MP, SD och KD, V och C
Omgång 2S och M, SD och L, V och MP, C och KD
Omgång 3S och SD, M och V, C och L, KD och MP
Omgång 4S och V, M och KD, SD och C, MP och L
Omgång 5S och C, M och L, SD och MP, V och KD
Omgång 6S och KD, M och SD, V och L, C och MP
Omgång 7S och MP, M och C, SD och V, KD och L

När den här sidan uppdaterades, den 17 november 2026, visades omgång 7.

Så väljer vi citat

För vart och ett av tio politikområden letar vi först i partiets valmanifest inför valet 2026. Vi tar den första meningen, i dokumentets ordning, som handlar om området, säger vad partiet vill göra eller ska göra och nämner en konkret åtgärd som går att kontrollera, till exempel en lagändring, en skatteändring, en siffra eller en namngiven reform. Meningen får vara högst 40 ord. Meningar som bara beskriver ett mål eller ett önskat läge, till exempel ”Målet bör vara att …”, räknas inte. En mening som bara anger en riktning, till exempel att något ska stärkas, byggas ut eller öka, räknas inte, om den inte också nämner en sådan åtgärd. Meningen ska handla om området, och en mening som räknar upp politik i flera områden räknas inte. Finns ingen sådan mening i valmanifestet letar vi på samma sätt i partiets partiprogram, principprogram eller idéprogram. Finns ingen där heller skriver vi att underlaget inte räcker. Citaten återges ordagrant med sidnummer, och vi sammanfattar inte vad partiet menar. Urvalet görs av AI enligt regeln, och varje citat kontrolleras maskinellt mot partiets eget dokument. Sidnumret är sidans plats i PDF-filen, räknat från filens första sida, och kan skilja sig från numret som är tryckt på sidan. Typografiska ligaturer, som fi och fl, skrivs som vanliga bokstäver, och ord som är avstavade vid radslut skrivs ihop. Anger varken partiet eller dokumentet när ett valmanifest antogs, visar vi dagen då partiet presenterade det, när den är känd, och skriver Presenterat framför datumet.

  • Alla delregler: En mening räknas bara när den klarar grundregeln och alla delregler. En mening som klarar delregeln om att stoppa eller avvisa räknas alltså inte, om den inte också klarar delregeln om verb.
  • Verb: Meningen ska säga vad partiet vill göra eller vad som ska göras med orden vill, ska eller kommer att, eller vara en punkt i en punktlista eller numrerad lista med partiets förslag; då får verbet stå i imperativ eller infinitiv eller saknas. En mening där åtgärden bara anges med ett annat verb, till exempel avser, förordar, arbetar för, säger nej till, accepterar inte, går till val på eller förbereds, räknas inte. Står vill eller ska framför ett sådant verb, som i ”vill arbeta för”, räknas meningen inte heller.
  • Behovsord: En mening som innehåller något av orden behöver, behövs, behöva, krävs, måste eller bör räknas inte, också när en annan del av meningen säger vad partiet vill eller ska göra.
  • Rubriker: Rubriker räknas inte som meningar, också när de slutar med punkt eller har ett nummer. En rubrik är en rad som står för sig ovanför ett stycke eller en punkt, eller text i början av ett stycke eller en punkt som är satt i annan stil än texten efter den, till exempel fetare, större eller i annan färg. Innehållsförteckningar, bildtexter, diagram och rutor som upprepar en mening ur brödtexten eller beskriver vad partiet redan har gjort räknas inte heller. Punkter i en punktlista räknas som meningar, också när de saknar slutpunkt, och citeras utan listans inledningsord. Står det en text under en punkt i en punktlista räknas textens meningar som delar av punkten.
  • Riktning: En mening som säger att något ska stärkas, skärpas, förbättras, utökas, byggas ut eller öka räknas som en åtgärd när det som ska ändras är en namngiven lag, regel, avgift, försäkring, ett namngivet krav, stöd eller statligt system, till exempel högkostnadsskyddet. Att stärka, bygga ut eller öka något annat, till exempel en verksamhet, en sektor, en energikälla eller ett ägande, räknas inte.
  • Rättigheter: En mening som säger att en namngiven grupp ska ha rätt till eller få något bestämt, till exempel en egen barnmorska vid förlossningen, räknas som en åtgärd.
  • Uppdrag och utredningar: Att ge en myndighet ett uppdrag eller att utreda en regel räknas som en åtgärd, när meningen säger vad uppdraget eller utredningen gäller.
  • Skatt: En skatteändring räknas som åtgärd när meningen säger vilken skatt, socialavgift eller vilket skatteavdrag som ändras, med namnet eller med det som beskattas, till exempel skatt på arv. En mening som bara säger att skatten ska sänkas eller höjas för en grupp räknas inte.
  • Beslutat läge: En åtgärd räknas inte när den redan gällde enligt lag eller förordning, eller redan var beslutad av riksdagen, den dag partiet presenterade eller antog dokumentet, också om beslutet ännu inte hade trätt i kraft. Anger dokumentet bara år eller månad räknas periodens första dag. Saknas datum i dokumentet räknas det tidigaste datum vi kan belägga, till exempel dagen då partiet presenterade dokumentet eller månaden i filens adress, räknad från månadens första dag. Dagen då vi hämtade dokumentet räknas bara när inget annat datum är känt. Ett tillkännagivande till regeringen räknas inte som ett sådant beslut. Som dag räknas den som står under Datum i tabellen över partiernas dokument på /metod/. Är bara en del av åtgärden beslutad räknas meningen, när den uttryckligen går längre än beslutet, till exempel med fler fall, fler grupper eller en större ändring.
  • Stoppa eller avvisa: Att stoppa, häva eller ändra något som riksdagen redan har beslutat räknas som en åtgärd när meningen säger vilken regel det gäller. Att avvisa planer, förslag eller en inriktning som inte är beslutad räknas inte.
  • Område: Meningen hör till det område vars utskott beredde samma åtgärd i riksdagens senaste beslut om den, med eller utan omröstning. Ett beslut gäller samma åtgärd bara när ett beslutat förslag eller ett avslaget yrkande ber om just den åtgärd som meningen nämner. Ett yrkande om att utreda åtgärden, eller om en bredare eller en annan åtgärd, räknas inte. Ett budgetbeslut räknas när det beslutade förslaget eller ett avslaget yrkande gäller just åtgärden, till exempel ett bemyndigande att skänka visst materiel; riktlinjer för den ekonomiska politiken och ramar för utgiftsområden räknas inte. Finns inget sådant beslut avgör vad åtgärden ändrar eller inrättar, med meningens egna ord: den lag, regel, skatt, avgift, det stöd, system, den myndighet eller verksamhet som meningen nämner. Vad åtgärden ska uppnå, var meningen står i dokumentet och vilket utskott som brukar behandla ämnet avgör inte. En ändring av en skatt, socialavgift, ett skatteavdrag eller en skattebefrielse räknas till Skatter, också när riksdagen beredde den i ett annat utskott. Hör en del av meningen till ett utskott utanför de tio områdena, till exempel utrikesutskottet eller civilutskottet, räknar meningen upp politik i flera områden och räknas inte.
  • Syftar bakåt: Vi återger meningen som den står, också när ett ord i den syftar på en mening före.
  • Valmanifest: Som partiets valmanifest räknar vi det dokument inför riksdagsvalet 2026 som partiet självt kallar valmanifest eller valprogram, på omslaget eller när partiet presenterar det. Har partiet flera sådana dokument räknar vi det som partiet presenterade senast före valdagen den 13 september 2026. Har partiet inget dokument med något av de namnen räknar vi det dokument som partiet senast före valdagen presenterade som sin politik för valet i stort, till exempel en valplattform. Lokala och regionala dokument, kortversioner, lättlästa versioner och förslag till dokument räknas inte. Har partiet presenterat ett sådant dokument som vi inte har kunnat hämta, skriver vi det i en anmärkning vid partiets citat, och urvalet görs i de andra dokument från partiet som vi har hämtat, det senaste dokumentet inför valet först.

De tio områdena är Ekonomi och budget, Skatter, Arbetsmarknad, Rättsväsende och brott, Migration och socialförsäkring, Vård och omsorg, Utbildning och forskning, Näringsliv och energi, Miljö och jordbruk och Försvar.

Röster mot program på voteringssidan

Under omröstningarna på sidan Det här röstar riksdagen om står vad partiernas egna dokument säger om samma åtgärd, och hur partiet röstade. Samma regler gäller för alla partier:

  1. Bara omröstningar i sakfrågan mellan två förslag jämförs. En omröstning utan motförslag, eller som inte gäller en förslagspunkt i ett betänkande, jämförs inte, och det står då i rutan.
  2. För varje omröstning skriver vi vilka åtgärder förslaget innehöll, efter betänkandets sammanfattning och förslagen till riksdagsbeslut, och vilket av de två förslagen som innehöll dem.
  3. För varje parti letar vi i partiets valmanifest inför valet 2026 och därefter i partiets partiprogram, principprogram eller idéprogram efter den första meningen eller punkten, i dokumentets ordning, som säger att partiet vill genomföra en av åtgärderna. Den citeras ordagrant med sidnummer.
  4. Rubriken på en numrerad punkt i partiets lista med förslag räknas som en punkt. Här skiljer sig regeln från Så väljer vi citat, där rubriker inte räknas.
  5. En mening som bara anger en riktning eller ett värde, till exempel att domstolarnas oberoende ska värnas, räknas inte. En mening som beskriver något som redan görs eller har gjorts räknas inte heller.
  6. En mening eller punkt som säger att partiet vill stoppa eller riva upp något som förslaget innehöll tas också med. Då skriver vi vilken del av förslaget den går emot och länkar till förslagets lydelse.
  7. Hittar vi ingen sådan mening skriver vi det, i stället för att visa en mening som bara ligger nära.

Citaten väljs av AI enligt reglerna, och varje citat kontrolleras maskinellt mot sidan i partiets dokument. En ruta publiceras först när en människa på redaktionen har gått igenom urvalet för omröstningen. En omröstning utan ruta är inte genomgången ännu.

Vad etiketterna betyder

Etiketten räknas fram av sajtens kod ur partiets röst och citaten. Ett citat stämmer med rösten när det talar för en åtgärd och partiet röstade för förslaget som innehöll den, eller när det går emot en del av förslaget och partiet röstade emot förslaget.

  • Röstade med sitt program: partiets citat nämner alla åtgärder i förslaget, och alla citaten stämmer med rösten.
  • Röstade emot sitt program: partiets citat nämner alla åtgärder i förslaget, och inget av citaten stämmer med rösten.
  • Röstade för, men förslaget innehöll mer och Röstade emot, men förslaget innehöll mer: partiets citat nämner bara en del av åtgärderna i förslaget. Raden anger hur många.
  • Röstade för, men programmet pekar åt båda håll och Röstade emot, men programmet pekar åt båda håll: partiet har både citat som stämmer med rösten och citat som inte gör det.
  • Avstod i omröstningen och Ingen tydlig linje i omröstningen: partiet avstod eller saknade en tydlig linje i omröstningen, och då står det i stället för en etikett.

Det här kan etiketten inte säga

Etiketten jämför en röst med enstaka meningar. Den säger inte varför partiet röstade som det gjorde. Ett förslag kan innehålla flera åtgärder som bara kan antas eller förkastas tillsammans, och ett parti kan då rösta nej till helheten fast det vill en del av den, eller ja fast det är emot en del. Partiernas egna skäl står i betänkandet, som rutan länkar till. Att vi inte har hittat någon mening betyder inte att partiet saknar uppfattning i frågan, bara att dokumenten vi har lagt in inte nämner åtgärden.

Partiernas dokument

Citaten kommer från partiernas egna dokument: valmanifestet inför valet 2026 och partiets partiprogram, principprogram eller idéprogram. Vi hämtar dokumenten från partiernas egna webbplatser och sparar varje fil med datum och kontrollsumma, så att det går att se om ett dokument har bytts ut. Finns ett dokument inte längre på partiets webbplats använder vi kopian i Svensk nationell datatjänsts (SND) samling Svenska partiprogram och valmanifest, och tabellen visar var filen kommer från.

När ett parti antar ett nytt program sparar vi det gamla. Sidorna anger vilken version av dokumentet de bygger på.

Partiernas dokument som citaten hämtas ur
PartiDokumentDatumHämtat frånHämtatSidor
S SocialdemokraternaSocialdemokraternas valprogram 2026 (valmanifest)Presenterat 1 september 2026socialdemokraterna.se9 nov. 202621
S SocialdemokraternaSocialdemokraternas partiprogram (partiprogram)Antaget 28 maj–1 juni 2025socialdemokraterna.se9 nov. 202635
M ModeraternaModeraternas valmanifest 2026 (valmanifest)Presenterat 1 september 2026moderaterna.se9 nov. 202650
M ModeraternaModeraternas idéprogram (idéprogram)Antaget 21–24 oktober 2021moderaterna.se9 nov. 202664
SD SverigedemokraternaSverigedemokraternas valmanifest 2026 (valmanifest)Presenterat 7 september 2026sd.se9 nov. 202619
SD SverigedemokraternaSverigedemokraternas principprogram (principprogram)Januari 2024 (enligt filens adress)sd.se9 nov. 202635
V VänsterpartietVänsterpartiets valmanifest 2026 (valmanifest)
Anmärkning: Datumet är dagen då partiet enligt sin pressinbjudan skulle presentera valmanifestet. PDF-filen är enligt filens egna uppgifter skapad den 7 september 2026.
Presenterat 8 september 2026vansterpartiet.se12 nov. 202621
V VänsterpartietVänsterpartiets partiprogram (partiprogram)Antaget 2024vansterpartiet.se10 nov. 202628
C CenterpartietCenterpartiets valmanifest 2026 (valmanifest)Presenterat 16 juni 2026centerpartiet.se9 nov. 202696
C CenterpartietCenterpartiets idéprogram (idéprogram)Antaget 24 mars 2013snd.se9 nov. 202621
KD KristdemokraternaKristdemokraternas valmanifest 2026 (valmanifest)Presenterat 21 augusti 2026kristdemokraterna.se9 nov. 202610
KD KristdemokraternaKristdemokraternas principprogram (principprogram)Mars 2026 (enligt tidsstämpeln i filens adress)kristdemokraterna.se9 nov. 202669
MP MiljöpartietMiljöpartiets valmanifest 2026 (valmanifest)Presenterat 10 augusti 2026mp.se9 nov. 20269
MP MiljöpartietMiljöpartiets partiprogram (partiprogram)Antaget 17–19 oktober 2025mp.se9 nov. 202660
L LiberalernaLiberalernas valmanifest 2026 (valmanifest)Presenterat 2 juni 2026liberalerna.se9 nov. 202640
L LiberalernaLiberalernas partiprogram (partiprogram)Antaget 2013, uppdaterat 2025liberalerna.se9 nov. 202639

Dokumentens titlar skrivs på samma sätt för alla partier: partiets namn i genitiv och partiets eget ord för dokumentet, till exempel valmanifest, valprogram eller partiprogram. Dokument inför valet 2026 har årtalet 2026 i titeln. Andra dokument har inget årtal i titeln. När partiet antog dokumentet står under Datum.

Antaget är dagen då partiet antog dokumentet. Anger varken partiet eller dokumentet när ett valmanifest antogs står i stället Presenterat, dagen då partiet presenterade det, när den är känd. Uppdaterat står efter datumet när partiet eller dokumentet anger att dokumentet har uppdaterats efter att det antogs, och visar när det senast uppdaterades. Anger dokumentet en period, till exempel en kongress som pågick flera dagar, står hela perioden, och periodens första dag räknas. Står både Antaget och uppdaterat räknas dagen för uppdateringen, eftersom citaten kommer ur den uppdaterade versionen. Anger varken partiet eller dokumentet något datum står det tidigaste datum vi kan belägga och inom parentes vad det bygger på, till exempel Juni 2026 (enligt filens adress). Datum ej angivet betyder att vi inte har kunnat belägga något datum. Datumet länkar till källan när den är en webbsida. Sidor är antalet sidor i PDF-filen. Sidnumren vid citaten räknas på samma sätt, från filens första sida, och kan skilja sig från numren som är tryckta i dokumentet. Ett streck betyder att vi inte har uppgiften.

Centerpartiets idéprogram (antaget 24 mars 2013) finns inte längre på partiets webbplats. Filen vi använder kommer från Svensk nationell datatjänsts (SND) samling Svenska partiprogram och valmanifest.

Så används AI

Siffrorna i verktygen räknas fram av sajtens kod direkt ur Riksdagens öppna data, utan AI. AI har hjälpt till att hitta partiernas dokument. Citaten ur partiernas dokument väljs av AI enligt reglerna, och varje citat kontrolleras maskinellt mot partiets eget dokument. Verktygens sidor (Partipar, Höger och vänster och metodsidan) publiceras först när en människa på redaktionen har gått igenom dem. Verktygens sidor innehåller inga omdömen om partierna, och varje uppgift har en källa. Nyhetstexterna skrivs av sajtens AI-redaktion enligt reglerna på sidan Så arbetar vår AI-redaktion. I nyhetsformatet Sagt och gjort ställs ett uttalande mot partiets röster och bedöms på en publicerad skala: Stämmer med rösterna, Stämmer delvis eller Stämmer inte med rösterna. Bedömningen gäller uttalandet, inte personen, och partiets egen förklaring återges alltid.

I Motionssök görs själva sökningen utan AI, med samma sökning som på sajtens söksida. Träffarna är motioner och betänkanden ur Riksdagens öppna data, och varje träff länkar till dokumentet på riksdagen.se.

Citaten under omröstningarna på voteringssidan väljs av AI enligt reglerna under Röster mot program på voteringssidan, och varje citat kontrolleras maskinellt mot partiets dokument.

Det här kan siffrorna inte säga

  • De flesta beslut fattas utan rösträkning. Under riksmötena 2022/23–2025/26 avgjordes 6 397 av 8 965 förslagspunkter utan rösträkning. 5 av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) slutade med att alla åtta partier röstade likadant, så en omröstning handlar nästan alltid om en fråga där partierna är oense. Partierna är därför mer överens än siffrorna här visar.
  • Lika röst betyder inte samma skäl. Två partier kan rösta nej av helt olika anledningar. Ett parti som röstar nej kan också dela målet men vilja nå det på ett annat sätt.
  • Rollen spelar roll. Att sitta i regering eller opposition påverkar hur ett parti röstar. Efter valet 2026 kan bilden bli en annan.
  • Rösterna visar partier, inte personer. Under riksmötena 2022/23–2025/26 lade partiernas ledamöter 703 010 ja- och nej-röster i omröstningar där det egna partiet röstade ja eller nej, också i omröstningarna om motiveringen. Av dem gick 278 emot partiets linje.

En omröstning per förslagspunkt

Underlaget har en omröstning per förslagspunkt och fråga: den sista, där utskottets förslag i regel står mot en reservation. Finns flera reservationer röstar riksdagen först om vilken av dem som ska ställas mot utskottets förslag. De tidigare omröstningarna mellan reservationerna finns inte i underlaget. Ett parti vars egen reservation föll i ett tidigare steg kan därför ha röstat för en annan reservation, eller avstått, i den sista omröstningen. I voteringsdatan finns 1 förslagspunkt med mer än en registrerad omröstning i samma fråga, räknat för alla riksmöten sedan 2022/23. För en sådan punkt räknas bara den omröstning som dokumentstatus anger, se Poster som inte räknas.

Beslut utan rösträkning per riksmöte

Antal förslagspunkter i betänkandena och hur de avgjordes, enligt riksdagens dokumentstatus.

Förslagspunkter per riksmöte och hur de avgjordes
RiksmöteFörslagspunkterUtan rösträkningMed rösträkningAndel utan rösträkning
2022/232 2691 71255775 %
2023/241 9421 36058270 %
2024/252 3441 69764772 %
2025/262 4101 62878268 %
2026/27 (pågår)119282 %

Så får du använda materialet

Diagram, tabeller och dataset från verktygen får du använda fritt enligt licensen CC BY 4.0. Villkoret är att du anger källan, så här:

Källa: Politikradarn, politikradar.se, [datum]

Datum är dagen då du hämtade uppgiften.

Själva uppgifterna, till exempel hur ett parti röstade i en omröstning, får alla använda utan villkor. För dem är källangivelsen en vänlig begäran och inget krav. Nämn gärna Politikradarn och originalkällan.

Citaten ur partiernas dokument ingår inte i licensen. Upphovsrätten till dem ligger hos partierna, så ange partiets dokument som källa.

På verktygens sidor finns rutan ”Citera, bädda in eller ladda ner”. Där finns källhänvisningen färdig att kopiera, kod för att bädda in bilden och data att ladda ner.

I CSV-filen för Vem röstar med vem? är antal_omrostningar = lika + olika, alltså underlaget för andelen. Kolumnerna avstod och ingen_tydlig_linje är omröstningar som inte ingår i andelen.

Hittar du ett fel?

  • Mejla redaktionen@politikradar.se med länk till sidan och en beskrivning av felet.
  • Vi kontrollerar uppgiften mot källan. Om den är fel rättar vi sidan och redovisar rättelsen med datum. Vi tar aldrig bort fel i tysthet.
  • Alla rättelser listas på sidan Rättelser.
  • Målet är att hantera en anmälan inom en arbetsdag.