Sverigedemokraterna och Liberalerna

Sverigedemokraterna och Liberalerna röstade lika i 87 % av de 2 345 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) där båda partierna röstade ja eller nej.

87 % röstade lika

  • Röstade lika
  • Röstade olika

Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade SD och L lika i 2 036 omröstningar och olika i 309, sammanlagt 2 345 av 2 571 omröstningar. 226 omröstningar räknas inte, eftersom minst ett av partierna avstod.

Källa: Riksdagens öppna data, voteringar, hämtade 17 november 2026 kl. 14:44.

Per riksmöte

Andel omröstningar där SD och L röstade lika, riksmöte för riksmöte under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen). Antal är omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej.

Andel omröstningar där SD och L röstade lika, per riksmöte, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)
RiksmöteRöstade likaAntal omröstningar
2022/2378 %477
2023/2482 %510
2024/2582 %574
2025/2699 %784

Riksmötet 2026/27: hittills har riksdagen hållit 7 omröstningar, utan omröstningar om motiveringen. Det är för få för att säga något om hur partierna röstar. Vi redovisar andelar när det finns minst 30. Omröstningarna under riksmötet 2026/27 ingår inte i övriga siffror på sidan.

Per politikområde

Områdena följer riksdagens utskott. Ett område visas när det under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) finns minst 30 omröstningar där SD och L båda röstade ja eller nej. Det område där partierna oftast röstade lika står först. Områden med samma andel står i bokstavsordning.

  • Röstade lika
  • Röstade olika
Andel omröstningar där SD och L röstade lika, per politikområde, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)
OmrådeStapelLikaAntal
Försvar97 %104
Rättsväsende och brott94 %227
Migration och socialförsäkring91 %150
Ekonomi och budget90 %103
Utbildning och forskning88 %202
Arbetsmarknad88 %105
Miljö och jordbruk85 %217
Vård och omsorg85 %266
Bostäder och konsumenter85 %188
Utrikes85 %123
Skatter84 %101
Kultur och idrott83 %96
Näringsliv och energi83 %166
Trafik och infrastruktur83 %126
Grundlag och demokrati82 %151

Alla 15 områden har minst 30 sådana omröstningar.

Av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) hör 20 inte till något av de 15 områdena: 17 från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) och 3 som inte gällde ett utskottsbetänkande. Sådana omröstningar ingår i siffrorna för hela perioden och per riksmöte, men inte i något område.

Under de två rubrikerna nedan står högst 3 områden var. Ett område står där bara när andelen, avrundad till hela procent som i tabellen, skiljer sig från andelen i alla områden utanför listan.

SD och L röstade oftast lika om

I 3 av de 15 områdena i tabellen var andelen högre än i alla områden utanför listan.

  • Försvar: 97 % av 104 omröstningar
  • Rättsväsende och brott: 94 % av 227 omröstningar
  • Migration och socialförsäkring: 91 % av 150 omröstningar

SD och L röstade minst ofta lika om

I 1 av de 15 områdena i tabellen var andelen lägre än i alla områden utanför listan.

  • Grundlag och demokrati: 82 % av 151 omröstningar
Citera, bädda in eller ladda ner: SD och L

Källhänvisning

Källa: Politikradarn, politikradar.se, 17 november 2026

Bädda in diagrammet

Klistra in koden på din webbplats. Källan står i bilden.

<img src="https://politikradar.se/inbadda/partipar/sd-l.svg" alt="Andel omröstningar där Sverigedemokraterna och Liberalerna röstade lika, per politikområde, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)">

Öppna bilden (SVG)

Ladda ner data

Fritt att använda med källangivelse (CC BY 4.0).

Omröstningar där SD och L röstade olika

Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade SD och L olika i 309 av de 2 345 omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej. Olika betyder att det ena partiet röstade ja och det andra nej. Här visas 10 av dem, de senaste först.

  1. 2025/26:MJU29, förslagspunkt 5

    Produktionshöjande åtgärder och miljöhänsyn

    Betänkande: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 5 (SD).

    • SD Nej – för reservation 5 (SD) 0 ja, 70 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 16 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  2. 2025/26:SoU17, förslagspunkt 8

    Könstillhörighetslagstiftningen

    Betänkande: Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 15 (SD, KD).

    • SD Nej – för reservation 15 (SD, KD) 0 ja, 60 nej, 0 avstod, 10 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 11 ja, 0 nej, 0 avstod, 5 frånvarande
  3. 2025/26:UbU7, förslagspunkt 15

    Skolor med konfessionell inriktning

    Betänkande: Övergripande skolfrågor

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 34 (SD).

    • SD Nej – för reservation 34 (SD) 0 ja, 62 nej, 0 avstod, 9 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 13 ja, 0 nej, 0 avstod, 3 frånvarande
  4. 2025/26:NU4, förslagspunkt 3

    Statliga företags arbete med opinionsbildning

    Betänkande: 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 4 (SD).

    • SD Nej – för reservation 4 (SD) 0 ja, 58 nej, 0 avstod, 13 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 14 ja, 0 nej, 0 avstod, 2 frånvarande
  5. 2025/26:AU5, förslagspunkt 3

    Ekonomiskt våld i lagstiftningen

    Betänkande: Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 4 (SD).

    • SD Nej – för reservation 4 (SD) 0 ja, 61 nej, 0 avstod, 10 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 12 ja, 0 nej, 0 avstod, 4 frånvarande
  6. 2025/26:SoU6, förslagspunkt 2

    Nationella beredskapssjukhus

    Betänkande: Hälso- och sjukvårdens beredskap

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (SD).

    • SD Nej – för reservation 1 (SD) 0 ja, 61 nej, 0 avstod, 11 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 13 ja, 0 nej, 0 avstod, 3 frånvarande
  7. 2025/26:KU13, förslagspunkt 1

    Regeringens lagförslag

    Betänkande: Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (SD).

    • SD Nej – för reservation 1 (SD) 0 ja, 61 nej, 0 avstod, 11 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 13 ja, 0 nej, 0 avstod, 3 frånvarande
  8. 2025/26:KU12, förslagspunkt 2

    Lagstiftningens framtida utformning

    Betänkande: Kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (SD).

    • SD Nej – för reservation 1 (SD) 0 ja, 63 nej, 0 avstod, 9 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 13 ja, 0 nej, 0 avstod, 3 frånvarande
  9. 2025/26:KU4, förslagspunkt 3

    Krav på id-kontroll vid röstning

    Betänkande: Säkerhet och tillgänglighet vid val

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 2 (SD).

    • SD Nej – för reservation 2 (SD) 0 ja, 63 nej, 0 avstod, 9 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 11 ja, 0 nej, 0 avstod, 5 frånvarande
  10. 2025/26:KU2, förslagspunkt 1

    Grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser

    Betänkande: Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (SD).

    • SD Nej – för reservation 1 (SD) 0 ja, 63 nej, 0 avstod, 9 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 13 ja, 0 nej, 0 avstod, 3 frånvarande

Omröstningar där SD och L röstade lika

Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade SD och L lika i 2 036 av de 2 345 omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej. Lika betyder att båda partierna röstade ja eller båda röstade nej. Här visas 5 av dem, de senaste först.

  1. 2025/26:UU24, förslagspunkt 5

    Övriga frågor

    Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 6 (MP).

    • SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 16 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  2. 2025/26:UU24, förslagspunkt 3

    Samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter

    Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 3 (V, MP).

    • SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 16 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  3. 2025/26:UU24, förslagspunkt 1

    Regeringens lagförslag

    Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (C).

    • SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 16 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  4. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 7

    Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 6 (C, MP).

    • SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 16 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  5. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 6

    Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 5 (C, MP).

    • SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • L Ja – för utskottets förslag 16 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande

Listorna är ordnade efter riksmöte och beslutsdatum, de senaste först. Omröstningar från samma dag står i omvänd ordning efter betänkandets beteckning och förslagspunkt. En omröstning utan datum i underlaget står sist bland omröstningarna från sitt riksmöte.

Källa: betänkandena på riksdagen.se, länkade vid varje omröstning, och Riksdagens öppna data. Förslagspunkternas rubriker och datum hämtade 9 november 2026 kl. 11:46.

Vad partiprogrammen säger

Här står ett citat per parti för vart och ett av tio politikområden, ur partiets eget valmanifest eller program. Citaten återges ordagrant med sidnummer. Vi jämför inte citaten med varandra och värderar dem inte. Raderna som börjar med Bedömning: visar hur urvalsregeln tillämpades där regeltexten inte ensam avgjorde. Andelen vid varje område gäller omröstningarna under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen), där båda partierna röstade ja eller nej.

Så valde vi citaten

För vart och ett av tio politikområden letar vi först i partiets valmanifest inför valet 2026. Vi tar den första meningen, i dokumentets ordning, som handlar om området, säger vad partiet vill göra eller ska göra och nämner en konkret åtgärd som går att kontrollera, till exempel en lagändring, en skatteändring, en siffra eller en namngiven reform. Meningen får vara högst 40 ord. Meningar som bara beskriver ett mål eller ett önskat läge, till exempel ”Målet bör vara att …”, räknas inte. En mening som bara anger en riktning, till exempel att något ska stärkas, byggas ut eller öka, räknas inte, om den inte också nämner en sådan åtgärd. Meningen ska handla om området, och en mening som räknar upp politik i flera områden räknas inte. Finns ingen sådan mening i valmanifestet letar vi på samma sätt i partiets partiprogram, principprogram eller idéprogram. Finns ingen där heller skriver vi att underlaget inte räcker. Citaten återges ordagrant med sidnummer, och vi sammanfattar inte vad partiet menar. Urvalet görs av AI enligt regeln, och varje citat kontrolleras maskinellt mot partiets eget dokument. Sidnumret är sidans plats i PDF-filen, räknat från filens första sida, och kan skilja sig från numret som är tryckt på sidan. Typografiska ligaturer, som fi och fl, skrivs som vanliga bokstäver, och ord som är avstavade vid radslut skrivs ihop. Anger varken partiet eller dokumentet när ett valmanifest antogs, visar vi dagen då partiet presenterade det, när den är känd, och skriver Presenterat framför datumet.

  • Alla delregler: En mening räknas bara när den klarar grundregeln och alla delregler. En mening som klarar delregeln om att stoppa eller avvisa räknas alltså inte, om den inte också klarar delregeln om verb.
  • Verb: Meningen ska säga vad partiet vill göra eller vad som ska göras med orden vill, ska eller kommer att, eller vara en punkt i en punktlista eller numrerad lista med partiets förslag; då får verbet stå i imperativ eller infinitiv eller saknas. En mening där åtgärden bara anges med ett annat verb, till exempel avser, förordar, arbetar för, säger nej till, accepterar inte, går till val på eller förbereds, räknas inte. Står vill eller ska framför ett sådant verb, som i ”vill arbeta för”, räknas meningen inte heller.
  • Behovsord: En mening som innehåller något av orden behöver, behövs, behöva, krävs, måste eller bör räknas inte, också när en annan del av meningen säger vad partiet vill eller ska göra.
  • Rubriker: Rubriker räknas inte som meningar, också när de slutar med punkt eller har ett nummer. En rubrik är en rad som står för sig ovanför ett stycke eller en punkt, eller text i början av ett stycke eller en punkt som är satt i annan stil än texten efter den, till exempel fetare, större eller i annan färg. Innehållsförteckningar, bildtexter, diagram och rutor som upprepar en mening ur brödtexten eller beskriver vad partiet redan har gjort räknas inte heller. Punkter i en punktlista räknas som meningar, också när de saknar slutpunkt, och citeras utan listans inledningsord. Står det en text under en punkt i en punktlista räknas textens meningar som delar av punkten.
  • Riktning: En mening som säger att något ska stärkas, skärpas, förbättras, utökas, byggas ut eller öka räknas som en åtgärd när det som ska ändras är en namngiven lag, regel, avgift, försäkring, ett namngivet krav, stöd eller statligt system, till exempel högkostnadsskyddet. Att stärka, bygga ut eller öka något annat, till exempel en verksamhet, en sektor, en energikälla eller ett ägande, räknas inte.
  • Rättigheter: En mening som säger att en namngiven grupp ska ha rätt till eller få något bestämt, till exempel en egen barnmorska vid förlossningen, räknas som en åtgärd.
  • Uppdrag och utredningar: Att ge en myndighet ett uppdrag eller att utreda en regel räknas som en åtgärd, när meningen säger vad uppdraget eller utredningen gäller.
  • Skatt: En skatteändring räknas som åtgärd när meningen säger vilken skatt, socialavgift eller vilket skatteavdrag som ändras, med namnet eller med det som beskattas, till exempel skatt på arv. En mening som bara säger att skatten ska sänkas eller höjas för en grupp räknas inte.
  • Beslutat läge: En åtgärd räknas inte när den redan gällde enligt lag eller förordning, eller redan var beslutad av riksdagen, den dag partiet presenterade eller antog dokumentet, också om beslutet ännu inte hade trätt i kraft. Anger dokumentet bara år eller månad räknas periodens första dag. Saknas datum i dokumentet räknas det tidigaste datum vi kan belägga, till exempel dagen då partiet presenterade dokumentet eller månaden i filens adress, räknad från månadens första dag. Dagen då vi hämtade dokumentet räknas bara när inget annat datum är känt. Ett tillkännagivande till regeringen räknas inte som ett sådant beslut. Som dag räknas den som står under Datum i tabellen över partiernas dokument på /metod/. Är bara en del av åtgärden beslutad räknas meningen, när den uttryckligen går längre än beslutet, till exempel med fler fall, fler grupper eller en större ändring.
  • Stoppa eller avvisa: Att stoppa, häva eller ändra något som riksdagen redan har beslutat räknas som en åtgärd när meningen säger vilken regel det gäller. Att avvisa planer, förslag eller en inriktning som inte är beslutad räknas inte.
  • Område: Meningen hör till det område vars utskott beredde samma åtgärd i riksdagens senaste beslut om den, med eller utan omröstning. Ett beslut gäller samma åtgärd bara när ett beslutat förslag eller ett avslaget yrkande ber om just den åtgärd som meningen nämner. Ett yrkande om att utreda åtgärden, eller om en bredare eller en annan åtgärd, räknas inte. Ett budgetbeslut räknas när det beslutade förslaget eller ett avslaget yrkande gäller just åtgärden, till exempel ett bemyndigande att skänka visst materiel; riktlinjer för den ekonomiska politiken och ramar för utgiftsområden räknas inte. Finns inget sådant beslut avgör vad åtgärden ändrar eller inrättar, med meningens egna ord: den lag, regel, skatt, avgift, det stöd, system, den myndighet eller verksamhet som meningen nämner. Vad åtgärden ska uppnå, var meningen står i dokumentet och vilket utskott som brukar behandla ämnet avgör inte. En ändring av en skatt, socialavgift, ett skatteavdrag eller en skattebefrielse räknas till Skatter, också när riksdagen beredde den i ett annat utskott. Hör en del av meningen till ett utskott utanför de tio områdena, till exempel utrikesutskottet eller civilutskottet, räknar meningen upp politik i flera områden och räknas inte.
  • Syftar bakåt: Vi återger meningen som den står, också när ett ord i den syftar på en mening före.
  • Valmanifest: Som partiets valmanifest räknar vi det dokument inför riksdagsvalet 2026 som partiet självt kallar valmanifest eller valprogram, på omslaget eller när partiet presenterar det. Har partiet flera sådana dokument räknar vi det som partiet presenterade senast före valdagen den 13 september 2026. Har partiet inget dokument med något av de namnen räknar vi det dokument som partiet senast före valdagen presenterade som sin politik för valet i stort, till exempel en valplattform. Lokala och regionala dokument, kortversioner, lättlästa versioner och förslag till dokument räknas inte. Har partiet presenterat ett sådant dokument som vi inte har kunnat hämta, skriver vi det i en anmärkning vid partiets citat, och urvalet görs i de andra dokument från partiet som vi har hämtat, det senaste dokumentet inför valet först.

Hela metoden

Ekonomi och budget

SD och L röstade lika i 90 % av 103 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

”Vi vill också effektivisera offentliga upphandlingar och inrätta en effektiviseringsminister under finansministern.”

Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 18 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Genom att renodla myndigheternas uppdrag, granska kommuner och regioner och stoppa felriktade bidrag ska mer av skattepengarna gå till kärnverksamheten.” (sidan 16) räknas inte, eftersom ska-ledet bara beskriver ett mål och sätten inte nämner någon regel, något bidrag eller någon siffra. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill också effektivisera offentliga upphandlingar och inrätta en effektiviseringsminister under finansministern.” (sidan 18) räknas till Ekonomi och budget, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd och det åtgärden ändrar och inrättar är offentliga upphandlingar och en effektiviseringsminister under finansministern. Annars blir platsen tom.

L Liberalerna

”Därför ska euron bli vår nya valuta.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 15 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Därför ska euron bli vår nya valuta.” (sidan 15) räknas till Ekonomi och budget, eftersom inget riksdagsbeslut om samma åtgärd räknas (bet. 2025/26:FiU20 punkt 1, 9 juni 2026, gällde riktlinjerna för den ekonomiska politiken), och åtgärden ändrar Sveriges valuta. Vad åtgärden ska uppnå avgör inte. Annars blir citatet ”Fram till år 2030 vill vi ha 20 000 färre tjänster i byråkratiska kringfunktioner i offentlig sektor.” (sidan 16).

Skatter

SD och L röstade lika i 84 % av 101 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

”Vi vill sänka elskatten tills den når EU:s miniminivå.”

Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 8 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.

L Liberalerna

”Därför vill vi kraftigt sänka den statliga inkomstskatten på högre inkomster, med målet att halvera den.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 16 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Arbetsmarknad

SD och L röstade lika i 88 % av 105 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

”Vi vill genomföra ytterligare en höjning av golvet i aktivitetsstödet från 365 kr/dag till 500 kr/dag.”

Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 5 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.

L Liberalerna

”Därför vill vi ha en helt statlig arbetslöshetsförsäkring i stället för dagens lapptäcke av a-kassor.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 17 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Därför vill vi införa en ny jämställdhetsbonus på 30 000 kronor per barn när du och din partner delar lika på föräldraledigheten, och öronmärka en fjärde månad i föräldraförsäkringen.” (sidan 6) räknas till Migration och socialförsäkring, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och åtgärden inför en bonus knuten till föräldraledigheten och öronmärker en månad i föräldraförsäkringen. Vad åtgärden ska uppnå, jämställda val, avgör inte. Annars blir den citatet.

Rättsväsende och brott

SD och L röstade lika i 94 % av 227 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

”Sverigedemokraterna vill införa ett offentligt pedofilregister och en statlig, interaktiv pedofilkarta.”

Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 4 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Flera billighetsskäl, ett finare ord för straffrabatt, ska också tas bort.” (sidan 4) räknas inte, eftersom riksdagen den 13 augusti 2026, före den 7 september 2026, beslutade att ta bort vissa billighetsskäl (bet. 2025/26:JuU48 punkt 1), och meningen inte uttryckligen går längre än beslutet: den säger inte att fler billighetsskäl än de beslutade ska tas bort. Annars blir den citatet.

L Liberalerna

”Vi vill inrätta en finansiell elitstyrka med spetskompetens från Polisen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden med uppdrag att slå sönder de ekonomiska strukturer som göder gängbrottsligheten.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 24 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Skadegörelse ska kunna leda till påföljder som hänger ihop med det eleven gjort, som att städa upp eller måla om, och dessutom till betalningsansvar för föräldrarna.” (sidan 11) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd: bet. 2025/26:CU38 punkt 1 (3 juni 2026) skärpte vårdnadshavares skadeståndsansvar för alla skador som barn orsakar genom brott, en bredare åtgärd. Ledet om påföljder gäller elever i skolan, och ledet om betalningsansvar ändrar föräldrarnas skadeståndsansvar, som inte hör till de tio områdena. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Därför ska vi fortsätta slå mot gängen, höja straffen för rekrytering av barn och utvisa fler gängkriminella utan svenskt medborgarskap.” (sidan 24) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd för ledet om utvisning: bet. 2025/26:SfU33 punkt 1 (16 juni 2026) gällde skärpta regler om utvisning på grund av brott för alla utlänningar, en bredare åtgärd. Ledet ändrar utvisningen av utlänningar, som hör till Migration och socialförsäkring, medan ledet om straff hör till Rättsväsende och brott. Vad åtgärden ska uppnå avgör inte, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Migration och socialförsäkring

SD och L röstade lika i 91 % av 150 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

”Vi vill flytta ytterligare 2,5 procentenheter inom inkomstpensionen till premiepensionen för att stärka framtida pensionärers ekonomi.”

Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”På sikt vill vi förstatliga a-kassan för att säkerställa en ekonomisk trygghet vid arbetslöshet för alla löntagare.” (sidan 6) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd och det åtgärden ändrar, a-kassan, är ersättningen vid arbetslöshet, som hör till Arbetsmarknad. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Under den kommande mandatperioden vill Sverigedemokraterna stärka den personliga assistansen, bland annat genom ett förstatligande av assistansen och en justering av assistansersättningen för att kompensera för de senaste årens kostnadsutveckling.” (sidan 6) räknas inte, eftersom riksdagens senaste beslut om samma åtgärd som förstatligandet, ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans, bereddes i socialutskottet (bet. 2025/26:SoU15 punkt 2, 11 mars 2026), och inget riksdagsbeslut gäller justeringen, där det stöd som meningen nämner, assistansersättningen, är ersättningen för personlig assistans, som hör till Vård och omsorg. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Assistansersättningen ska även indexeras upp årligen i takt med kostnadsutvecklingen.” (sidan 6) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:SoU15 punkt 3, 11 mars 2026, avslog yrkanden om att utreda en årlig indexering av schablonbeloppen inom LSS, om en översyn av uppräkningsmodellen och om en indexuppräkning baserad på löneindex) och det stöd som meningen nämner, assistansersättningen, är ersättningen för personlig assistans, som hör till Vård och omsorg. Annars blir den citatet.

L Liberalerna

”Därför vill vi införa en ny jämställdhetsbonus på 30 000 kronor per barn när du och din partner delar lika på föräldraledigheten, och öronmärka en fjärde månad i föräldraförsäkringen.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Vård och omsorg

SD och L röstade lika i 85 % av 266 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

”Psykiatrihemmen ska vara specialiserade sjukhem i statlig regi, där boende, dygnet-runt-tillsyn, medicinsk behandling och kontinuitet finns under samma tak.”

Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 4 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Psykiatrihemmen ska vara specialiserade sjukhem i statlig regi, där boende, dygnet-runt-tillsyn, medicinsk behandling och kontinuitet finns under samma tak.” (sidan 4) räknas till Vård och omsorg, eftersom statlig regi för psykiatrihemmen är en namngiven reform och inte bara ett önskat läge, och inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd. Annars blir citatet ”Patienten ska kunna få en egen lägenhet i en trygg gemenskap, med kvalificerad personal och läkare nära till hands.” (sidan 4).

L Liberalerna

”Förlossningsvården ska stärkas och vi vill att varje födande kvinna ska ha en egen barnmorska vid förlossningen och eftervården i hela landet.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Utbildning och forskning

SD och L röstade lika i 88 % av 202 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

”Sverigedemokraterna vill därför se ett nationellt krav på att kött, fisk eller fågel ska erbjudas i skolan varje dag.”

Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 10 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Maten i skolan ska vara näringsrik och mättande.” (sidan 10) räknas inte, eftersom den bara beskriver ett önskat läge, och näringsriktiga skolmåltider gällde redan enligt skollagen (10 kap. 10 §). Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Sverigedemokraterna vill därför se ett nationellt krav på att kött, fisk eller fågel ska erbjudas i skolan varje dag.” (sidan 10) räknas till Utbildning och forskning, eftersom ”vill se” säger vad partiet vill och ”se” inte är ett av de verb som delregeln om verb räknar upp, och åtgärden gäller skolmåltiderna enligt skollagen. Annars blir citatet ”Därför vill Sverigedemokraterna stoppa nedläggningen av byskolor och ge kommunerna statligt stöd till grundskolor med få elever och ge utökade möjligheter till fjärrundervisning av vissa ämnen.” (sidan 10).

L Liberalerna

”Därför vill vi införa ett maxtak för barngrupper och reglera personaltätheten, så att förskollärare och barnskötare får tid för varje barn.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Vi vill att alla barn ska få utveckla sitt språk i förskolan.” (sidan 5) räknas inte, eftersom att få utveckla sitt språk är ett önskat läge och inte något bestämt enligt delregeln om rättigheter. Annars blir den citatet.

Näringsliv och energi

SD och L röstade lika i 83 % av 166 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

Underlaget räcker inte.

Vi letade i Sverigedemokraternas valmanifest 2026 (PDF-fil) och Sverigedemokraternas principprogram (PDF-fil) utan att hitta någon mening om området som uppfyller urvalsregeln.

Bedömning: ”Vi vill genomföra de förslag som Konkurrensverket föreslår i sin granskning av djursjukvården, det handlar om allt från ökad transparens i vem som äger kliniken, bättre utformad prisinformation, nationella behandlingsrekommendationer och stärka kunskapen hos konsumenterna.” (sidan 8 i valmanifestet) räknas till Miljö och jordbruk, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:MJU9 punkt 2, 4 mars 2026, gällde andra yrkanden om djursjukvården, och bet. 2025/26:CU17 punkt 9, 1 april 2026, gällde att utreda om djursjukvården kan omfattas av konsumenttjänstlagen) och det åtgärden ändrar är djursjukvården, den verksamhet som meningen nämner och som förslagen om ägare, prisinformation, behandlingsrekommendationer och konsumenternas kunskap gäller. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Därför vill vi utöka Systembolagets öppettider så att man kan handla även på söndagar.” (sidan 11 i valmanifestet) räknas till Vård och omsorg, eftersom riksdagens senaste beslut om samma åtgärd, söndagsöppet på Systembolaget, bereddes i socialutskottet (bet. 2025/26:SoU13 punkt 12, 17 februari 2026). Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Därför vill Sverigedemokraterna att Systembolaget ska erbjuda ett utbud av kylda drycker.” (sidan 11 i valmanifestet) räknas till Vård och omsorg, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:SoU13 punkt 12, 17 februari 2026, avslog ett yrkande om att det ska vara tillåtet för Systembolaget att sälja kyld dryck, inte om att det ska erbjuda kylda drycker) och det åtgärden ändrar är Systembolagets utbud, och Systembolaget är statens detaljhandel med alkohol, som hör till Vård och omsorg. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”De ska inte begränsas av regler som gör det svårt att utveckla en framgångsrik verksamhet.” (sidan 11 i valmanifestet) räknas inte, eftersom meningen inte säger vilka regler som ska ändras, bara att dryckesproducenterna, som ”de” syftar på i meningen före, inte ska begränsas av sådana regler, alltså ett önskat läge. Annars blir den citatet.

L Liberalerna

”Vi vill också att du som är företagare ska få kompensation när myndigheter inte ger besked inom utlovad tid.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 16 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Därför ska euron bli vår nya valuta.” (sidan 15) räknas till Ekonomi och budget, eftersom inget riksdagsbeslut om samma åtgärd räknas (bet. 2025/26:FiU20 punkt 1 gällde riktlinjerna för den ekonomiska politiken), och åtgärden ändrar Sveriges valuta. Vad åtgärden ska uppnå avgör inte. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Du som jobbar i offentlig sektor ska få tipspeng när du hittar onödiga bestämmelser som kan tas bort.” (sidan 16) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FiU25 punkt 2, 25 mars 2026, gällde lättnader i den offentliga sektorns administrativa börda i allmänhet, inte tipspeng). En åtgärd som gäller regler i allmänhet räknas till ett av de tio områdena bara när meningen säger vilka regler det gäller, och meningen säger inte vilka bestämmelser det gäller. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill också att du som är företagare ska få kompensation när myndigheter inte ger besked inom utlovad tid.” (sidan 16) räknas till Näringsliv och energi, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:NU15 punkt 2 gällde tidsgränser och servicegarantier, inte kompensation). En åtgärd som gäller myndigheters eller regeringens handläggning och beslut i ärenden i allmänhet räknas till ett av de tio områdena bara när meningen säger vilka ärenden det gäller, och meningen säger att den gäller företagares ärenden hos myndigheter. En ersättning till en namngiven grupp är något bestämt enligt delregeln om rättigheter när meningen knyter den till en bestämd händelse, och meningen knyter kompensationen till att myndigheter inte ger besked inom utlovad tid. Annars blir citatet ”Staten ska därför ge garantier för kärnreaktorer och andra långsiktiga investeringar.” (sidan 16).

Miljö och jordbruk

SD och L röstade lika i 85 % av 217 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

”Staten ställer många krav på svenska bönder som går utöver EU’s minimikrav vilket missgynnar svenska bönder på den inre marknaden, här tycker vi att staten ska ersätta lantbruket för de nationella särkrav vi har.”

Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 8 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”I Sverige har vi fantastisk åkermark, tyvärr försvinner den i rask takt när kommuner väljer att exploatera denna med bostäder och industrier, det vill vi stoppa, åkermark ska odlas, inte bebyggas.” (sidan 8) räknas inte, eftersom ”det vill vi stoppa” inte säger vilken regel som ska ändras och ledet ”åkermark ska odlas, inte bebyggas” bara beskriver ett önskat läge. Inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd: bet. 2025/26:CU20 punkt 3, 4 mars 2026, gällde utredningar och förtydliganden om skyddet för jordbruksmark och en nationell målsättning för bevarande av åkermark. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Staten ställer många krav på svenska bönder som går utöver EU’s minimikrav vilket missgynnar svenska bönder på den inre marknaden, här tycker vi att staten ska ersätta lantbruket för de nationella särkrav vi har.” (sidan 8) räknas till Miljö och jordbruk, eftersom meningen med ska säger vad som ska göras, delregeln om verb gäller bara när åtgärden enbart anges med ett annat verb, och en ersättning eller ett stöd till en namngiven grupp är något bestämt enligt delregeln om rättigheter när meningen knyter det till en bestämd kostnad eller en bestämd händelse, och meningen knyter ersättningen till en bestämd kostnad, de nationella särkraven. Annars blir citatet ”Vi vill genomföra de förslag som Konkurrensverket föreslår i sin granskning av djursjukvården, det handlar om allt från ökad transparens i vem som äger kliniken, bättre utformad prisinformation, nationella behandlingsrekommendationer och stärka kunskapen hos konsumenterna.” (sidan 8).

L Liberalerna

”Vi vill rädda Östersjön genom ett stopp för trålning nära våra kuster, och införa allmän jakt på skarv för att skydda skärgårdsmiljön.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 33 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Därför vill vi renovera och bygga ut järnvägen, och slopa förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort.” (sidan 20) räknas inte, eftersom ledet om förmånsbeskattningen är en skatteändring och räknas till Skatter, medan ledet om järnvägen ändrar järnvägen, som inte hör till de tio områdena. Meningen räknar alltså upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Elbilar ska gynnas genom bland annat sänkt elskatt vid laddstolpe och högre milersättning.” (sidan 20) räknas till Skatter, eftersom sänkt elskatt vid laddstolpe och högre skattefri milersättning är ändringar av skatter. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Avdraget för grön teknik ska breddas och förbättras så att fler hushåll kan bidra till klimatomställningen.” (sidan 20) räknas till Skatter, eftersom avdraget för grön teknik är ett skatteavdrag som ska ändras. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill snabba på arbetet i både Sverige och EU med att fasa ut farliga kemikalier och även skärpa kraven för näthandel, så att du vet att produkterna du köper inte innehåller giftiga ämnen.” (sidan 20) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och ledet om att skärpa kraven för näthandel ändrar regler för handeln på nätet, inte för kemikalier. Vad kraven ska uppnå, att produkterna inte innehåller giftiga ämnen, avgör inte, så meningen hör till mer än Miljö och jordbruk. Annars blir den citatet.

Försvar

SD och L röstade lika i 97 % av 104 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

SD Sverigedemokraterna

Underlaget räcker inte.

Vi letade i Sverigedemokraternas valmanifest 2026 (PDF-fil) och Sverigedemokraternas principprogram (PDF-fil) utan att hitta någon mening om området som uppfyller urvalsregeln.

Bedömning: ”Sverigedemokraterna vill ge staten möjlighet att tvångsinlösa fastigheter som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet.” (sidan 7) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FöU10 punkt 21, 18 mars 2026, gällde att snabbutreda ett förbud mot den ryska statens ägande av företag, fastigheter och infrastruktur och att regeringen ska godkänna vissa investeringar och tomtköp nära skyddsområden), och det åtgärden ändrar, statens möjlighet att tvångsinlösa fastigheter, är en regel om fastigheter, som inte hör till något av de tio områdena; ”som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet” anger vilka fastigheter regeln ska gälla, inte vad regeln ändrar, och regeln är fortfarande en regel om tvångsinlösen av fastigheter. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill se gemensamma beredskapslager för civilbefolkning och försvar, samordnade reservsystem, gemensamma nordiska investeringar i kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller samt förhandsbeslutade regler som aktiveras i kris, höjd beredskap och krig.” (sidan 7) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och ett samarbete mellan stater räknas till Försvar när meningen säger att det gäller försvaret, och annars till utrikespolitiken, som ligger utanför de tio områdena; ledet om gemensamma nordiska investeringar i kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller säger inte att det gäller försvaret, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Militären skall kunna bistå civila myndigheter i samband med kriser, naturkatastrofer och allvarliga interna oroligheter.” (sidan 30 i principprogrammet) räknas inte, eftersom åtgärden redan gällde enligt förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet den dag som räknas för principprogrammet, 1 januari 2024: enligt 4 § får Försvarsmakten på begäran lämna stöd till Polismyndigheten, andra statliga myndigheter, kommuner och regioner, och meningen säger inte att stödet ska gälla fler fall eller mer än det som gällde. Annars blir den citatet.

L Liberalerna

”Vi vill att EU utvecklar en försvarsunion som bland annat ska omfatta gemensamt cyberförsvar och en europeisk drönar- och luftförsvarsvägg.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 32 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Sverige och EU ska fortsätta trappa upp sitt bistånd till Ukraina med vapen och ekonomiskt stöd ända till den siste ryske soldaten har lämnat.” (sidan 32) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd. Ett stöd mellan stater räknas till Försvar när meningen säger att det gäller försvaret och annars till utrikespolitiken: stödet med vapen hör till Försvar men det ekonomiska stödet till utrikespolitiken, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Ryskt markägande i Sverige ska stoppas.” (sidan 32) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd: bet. 2025/26:FöU10 punkt 21 (18 mars 2026) gällde ett yrkande om att snabbutreda ett förbud mot den ryska statens ägande av företag, fastigheter och infrastruktur, alltså en utredning om en bredare åtgärd, och ett om regeringens godkännande av direktinvesteringar och tomtköp nära skyddsområden, en annan åtgärd. Åtgärden ändrar vem som får äga mark i Sverige, en fråga om äganderätten till fast egendom som inte hör till de tio områdena, och meningen säger inte att den gäller försvaret. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill att EU utvecklar en försvarsunion som bland annat ska omfatta gemensamt cyberförsvar och en europeisk drönar- och luftförsvarsvägg.” (sidan 32) räknas till Försvar, eftersom att bygga upp en ny, namngiven drönar- och luftförsvarsvägg inom en försvarsunion är att inrätta något och inte bara ett mål för EU, inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och ett samarbete mellan stater eller inom EU räknas till Försvar när meningen säger att det gäller försvaret, och annars till utrikespolitiken, som ligger utanför de tio områdena; meningen gäller en försvarsunion med cyberförsvar och luftförsvar. Annars blir citatet ”Upprustningen av totalförsvaret gör det befogat att väsentligt fler unga kommer att kallas in till militär eller civil plikttjänstgöring.” (sidan 37 i partiprogrammet).

Bedömning: ”Upprustningen av totalförsvaret gör det befogat att väsentligt fler unga kommer att kallas in till militär eller civil plikttjänstgöring.” (sidan 37 i partiprogrammet) räknas till Försvar, eftersom meningen med kommer att säger vad som ska göras och delregeln om verb gäller bara när åtgärden enbart anges med ett annat verb, plikttjänstgöringen enligt totalförsvarsplikten är ett namngivet statligt system, så att väsentligt fler kommer att kallas in räknas som åtgärd enligt delregeln om riktning, inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FöU8 punkt 2, 15 april 2026, gällde bland annat att fler ska få genomgå grundutbildning i Försvarsmakten, en smalare åtgärd), plikttjänstgöringen hör till Försvar, och meningen går uttryckligen längre än det som gällde, med fler. Annars blir platsen tom.

Bedömning: ”Sverige ska inte exportera vapen till diktaturer.” (sidan 37 i partiprogrammet) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd: bet. 2025/26:UU18 punkt 3 (9 juni 2026) avslog yrkanden om ett förbud mot export av krigsmateriel till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, en bredare åtgärd. Åtgärden ändrar exporten av vapen till andra stater, och enligt läsningen om samarbete och stöd mellan stater räknas det till Försvar bara när meningen säger att det gäller försvaret, annars till utrikespolitiken, som ligger utanför de tio områdena. Annars blir den citatet.

Det här kan siffrorna inte säga

  • De flesta beslut fattas utan rösträkning. Under riksmötena 2022/23–2025/26 avgjordes 6 397 av 8 965 förslagspunkter utan rösträkning. 5 av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) slutade med att alla åtta partier röstade likadant, så en omröstning handlar nästan alltid om en fråga där partierna är oense. Partierna är därför mer överens än siffrorna här visar.
  • Lika röst betyder inte samma skäl. Två partier kan rösta nej av helt olika anledningar. Ett parti som röstar nej kan också dela målet men vilja nå det på ett annat sätt.
  • Rollen spelar roll. Att sitta i regering eller opposition påverkar hur ett parti röstar. Efter valet 2026 kan bilden bli en annan.
  • Rösterna visar partier, inte personer. Under riksmötena 2022/23–2025/26 lade partiernas ledamöter 703 010 ja- och nej-röster i omröstningar där det egna partiet röstade ja eller nej, också i omröstningarna om motiveringen. Av dem gick 278 emot partiets linje.

Så räknar vi

  • Underlag: alla 2 571 omröstningar i kammaren under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen), från Riksdagens öppna data. Poster i Riksdagens öppna data räknas inte när betänkandets dokumentstatus anger att förslagspunkten avgjordes utan rösträkning, eller anger en annan omröstning för samma förslagspunkt och fråga. Det gäller 5 poster under riksmötena 2022/23 till 2025/26, och de står under Poster som inte räknas. Alla siffror och listor på sidan bygger på det underlaget, utom rutan om riksmötet 2026/27, som redovisas för sig. Hämtat 17 november 2026 kl. 14:44.
  • Partiets linje: det vanligaste av ja, nej och avstår bland partiets ledamöter som röstade. Ingen tydlig linje betyder att de två vanligaste alternativen fick lika många röster eller att ingen av partiets ledamöter röstade.
  • Lika och olika: lika är när SD och L båda röstade ja eller båda nej. Olika är ja mot nej. Omröstningar där minst ett av partierna saknade tydlig linje eller avstod räknas inte.

Så räknar vi: hela metoden · Alla par på Vem röstar med vem?

Fler sidor om partierna

Alla 28 par · SD och L på Vem röstar med vem? · Alla verktyg