38 % röstade lika
- Röstade lika
- Röstade olika
Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade SD och V lika i 712 omröstningar och olika i 1 181, sammanlagt 1 893 av 2 571 omröstningar. 678 omröstningar räknas inte, eftersom minst ett av partierna avstod.
Källa: Riksdagens öppna data, voteringar, hämtade 17 november 2026 kl. 14:44.
Per riksmöte
Andel omröstningar där SD och V röstade lika, riksmöte för riksmöte under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen). Antal är omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej.
- 3922/23
- 4023/24
- 3824/25
- 3525/26
| Riksmöte | Röstade lika | Antal omröstningar |
|---|---|---|
| 2022/23 | 39 % | 397 |
| 2023/24 | 40 % | 426 |
| 2024/25 | 38 % | 442 |
| 2025/26 | 35 % | 628 |
Riksmötet 2026/27: hittills har riksdagen hållit 7 omröstningar, utan omröstningar om motiveringen. Det är för få för att säga något om hur partierna röstar. Vi redovisar andelar när det finns minst 30. Omröstningarna under riksmötet 2026/27 ingår inte i övriga siffror på sidan.
Per politikområde
Områdena följer riksdagens utskott. Ett område visas när det under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) finns minst 30 omröstningar där SD och V båda röstade ja eller nej. Det område där partierna oftast röstade lika står först. Områden med samma andel står i bokstavsordning.
- Röstade lika
- Röstade olika
| Område | Stapel | Lika | Antal |
|---|---|---|---|
| Försvar | 59 % | 91 | |
| Kultur och idrott | 54 % | 84 | |
| Arbetsmarknad | 49 % | 76 | |
| Miljö och jordbruk | 49 % | 185 | |
| Rättsväsende och brott | 44 % | 198 | |
| Bostäder och konsumenter | 41 % | 153 | |
| Grundlag och demokrati | 40 % | 141 | |
| Skatter | 35 % | 88 | |
| Utbildning och forskning | 35 % | 171 | |
| Trafik och infrastruktur | 30 % | 96 | |
| Utrikes | 30 % | 84 | |
| Vård och omsorg | 29 % | 211 | |
| Ekonomi och budget | 29 % | 73 | |
| Näringsliv och energi | 26 % | 118 | |
| Migration och socialförsäkring | 18 % | 107 |
Alla 15 områden har minst 30 sådana omröstningar.
Av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) hör 20 inte till något av de 15 områdena: 17 från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) och 3 som inte gällde ett utskottsbetänkande. Sådana omröstningar ingår i siffrorna för hela perioden och per riksmöte, men inte i något område.
Under de två rubrikerna nedan står högst 3 områden var. Ett område står där bara när andelen, avrundad till hela procent som i tabellen, skiljer sig från andelen i alla områden utanför listan.
SD och V röstade oftast lika om
I 2 av de 15 områdena i tabellen var andelen högre än i alla områden utanför listan.
- Försvar: 59 % av 91 omröstningar
- Kultur och idrott: 54 % av 84 omröstningar
SD och V röstade minst ofta lika om
I 2 av de 15 områdena i tabellen var andelen lägre än i alla områden utanför listan.
- Migration och socialförsäkring: 18 % av 107 omröstningar
- Näringsliv och energi: 26 % av 118 omröstningar
Citera, bädda in eller ladda ner: SD och V
Källhänvisning
Källa: Politikradarn, politikradar.se, 17 november 2026
Bädda in diagrammet
Klistra in koden på din webbplats. Källan står i bilden.
<img src="https://politikradar.se/inbadda/partipar/sd-v.svg" alt="Andel omröstningar där Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade lika, per politikområde, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)">
Omröstningar där SD och V röstade olika
Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade SD och V olika i 1 181 av de 1 893 omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej. Olika betyder att det ena partiet röstade ja och det andra nej. Här visas 10 av dem, de senaste först.
-
2025/26:UU24, förslagspunkt 3
Samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter
Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 3 (V, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 3 (V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:UbU30, förslagspunkt 3
Värdeöverföringsförbud utan begränsningar
Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 2 (S, V).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 2 (S, V) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:UbU30, förslagspunkt 2
Förbud mot vinstutdelning
Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (S, V, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 1 (S, V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:SoU40, förslagspunkt 1
Regeringens lagförslag
Betänkande: Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (V, C, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 1 (V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:SoU39, förslagspunkt 1
Regeringens lagförslag
Betänkande: Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (V, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 1 (V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:SoU38, förslagspunkt 5
Översyn av särskilda befogenheter
Betänkande: För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 5 (V, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 5 (V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:SoU38, förslagspunkt 2
Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år
Betänkande: För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 2 (S, V, C, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 2 (S, V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:SfU37, förslagspunkt 12
Utvärdering och översyn av lagförslagen
Betänkande: Skärpta villkor för anhöriginvandring
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 15 (S, V, C, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 15 (S, V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:SfU37, förslagspunkt 9
Andra frågor om uppehållstillstånd för unga vuxna
Betänkande: Skärpta villkor för anhöriginvandring
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 11 (V, C, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 11 (V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:SfU37, förslagspunkt 8
Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer
Betänkande: Skärpta villkor för anhöriginvandring
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 10 (S, V, C, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Nej – för reservation 10 (S, V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
Omröstningar där SD och V röstade lika
Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade SD och V lika i 712 av de 1 893 omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej. Lika betyder att båda partierna röstade ja eller båda röstade nej. Här visas 5 av dem, de senaste först.
-
2025/26:UU24, förslagspunkt 5
Övriga frågor
Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 6 (MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:UU24, förslagspunkt 1
Regeringens lagförslag
Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (C).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:UbU30, förslagspunkt 7
Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser
Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 6 (C, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:UbU30, förslagspunkt 6
Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer
Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 5 (C, MP).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
-
2025/26:SoU40, förslagspunkt 2
Frågor om tillstånd
Betänkande: Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar
Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 2 (C).
- SD Ja – för utskottets förslag 70 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
- V Ja – för utskottets förslag 20 ja, 0 nej, 1 avstod, 0 frånvarande
Listorna är ordnade efter riksmöte och beslutsdatum, de senaste först. Omröstningar från samma dag står i omvänd ordning efter betänkandets beteckning och förslagspunkt. En omröstning utan datum i underlaget står sist bland omröstningarna från sitt riksmöte.
Källa: betänkandena på riksdagen.se, länkade vid varje omröstning, och Riksdagens öppna data. Förslagspunkternas rubriker och datum hämtade 9 november 2026 kl. 11:46.
Vad partiprogrammen säger
Här står ett citat per parti för vart och ett av tio politikområden, ur partiets eget valmanifest eller program. Citaten återges ordagrant med sidnummer. Vi jämför inte citaten med varandra och värderar dem inte. Raderna som börjar med Bedömning: visar hur urvalsregeln tillämpades där regeltexten inte ensam avgjorde. Andelen vid varje område gäller omröstningarna under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen), där båda partierna röstade ja eller nej.
Anmärkning om Vänsterpartiets valmanifest 2026: Datumet är dagen då partiet enligt sin pressinbjudan skulle presentera valmanifestet. PDF-filen är enligt filens egna uppgifter skapad den 7 september 2026.
Så valde vi citaten
För vart och ett av tio politikområden letar vi först i partiets valmanifest inför valet 2026. Vi tar den första meningen, i dokumentets ordning, som handlar om området, säger vad partiet vill göra eller ska göra och nämner en konkret åtgärd som går att kontrollera, till exempel en lagändring, en skatteändring, en siffra eller en namngiven reform. Meningen får vara högst 40 ord. Meningar som bara beskriver ett mål eller ett önskat läge, till exempel ”Målet bör vara att …”, räknas inte. En mening som bara anger en riktning, till exempel att något ska stärkas, byggas ut eller öka, räknas inte, om den inte också nämner en sådan åtgärd. Meningen ska handla om området, och en mening som räknar upp politik i flera områden räknas inte. Finns ingen sådan mening i valmanifestet letar vi på samma sätt i partiets partiprogram, principprogram eller idéprogram. Finns ingen där heller skriver vi att underlaget inte räcker. Citaten återges ordagrant med sidnummer, och vi sammanfattar inte vad partiet menar. Urvalet görs av AI enligt regeln, och varje citat kontrolleras maskinellt mot partiets eget dokument. Sidnumret är sidans plats i PDF-filen, räknat från filens första sida, och kan skilja sig från numret som är tryckt på sidan. Typografiska ligaturer, som fi och fl, skrivs som vanliga bokstäver, och ord som är avstavade vid radslut skrivs ihop. Anger varken partiet eller dokumentet när ett valmanifest antogs, visar vi dagen då partiet presenterade det, när den är känd, och skriver Presenterat framför datumet.
- Alla delregler: En mening räknas bara när den klarar grundregeln och alla delregler. En mening som klarar delregeln om att stoppa eller avvisa räknas alltså inte, om den inte också klarar delregeln om verb.
- Verb: Meningen ska säga vad partiet vill göra eller vad som ska göras med orden vill, ska eller kommer att, eller vara en punkt i en punktlista eller numrerad lista med partiets förslag; då får verbet stå i imperativ eller infinitiv eller saknas. En mening där åtgärden bara anges med ett annat verb, till exempel avser, förordar, arbetar för, säger nej till, accepterar inte, går till val på eller förbereds, räknas inte. Står vill eller ska framför ett sådant verb, som i ”vill arbeta för”, räknas meningen inte heller.
- Behovsord: En mening som innehåller något av orden behöver, behövs, behöva, krävs, måste eller bör räknas inte, också när en annan del av meningen säger vad partiet vill eller ska göra.
- Rubriker: Rubriker räknas inte som meningar, också när de slutar med punkt eller har ett nummer. En rubrik är en rad som står för sig ovanför ett stycke eller en punkt, eller text i början av ett stycke eller en punkt som är satt i annan stil än texten efter den, till exempel fetare, större eller i annan färg. Innehållsförteckningar, bildtexter, diagram och rutor som upprepar en mening ur brödtexten eller beskriver vad partiet redan har gjort räknas inte heller. Punkter i en punktlista räknas som meningar, också när de saknar slutpunkt, och citeras utan listans inledningsord. Står det en text under en punkt i en punktlista räknas textens meningar som delar av punkten.
- Riktning: En mening som säger att något ska stärkas, skärpas, förbättras, utökas, byggas ut eller öka räknas som en åtgärd när det som ska ändras är en namngiven lag, regel, avgift, försäkring, ett namngivet krav, stöd eller statligt system, till exempel högkostnadsskyddet. Att stärka, bygga ut eller öka något annat, till exempel en verksamhet, en sektor, en energikälla eller ett ägande, räknas inte.
- Rättigheter: En mening som säger att en namngiven grupp ska ha rätt till eller få något bestämt, till exempel en egen barnmorska vid förlossningen, räknas som en åtgärd.
- Uppdrag och utredningar: Att ge en myndighet ett uppdrag eller att utreda en regel räknas som en åtgärd, när meningen säger vad uppdraget eller utredningen gäller.
- Skatt: En skatteändring räknas som åtgärd när meningen säger vilken skatt, socialavgift eller vilket skatteavdrag som ändras, med namnet eller med det som beskattas, till exempel skatt på arv. En mening som bara säger att skatten ska sänkas eller höjas för en grupp räknas inte.
- Beslutat läge: En åtgärd räknas inte när den redan gällde enligt lag eller förordning, eller redan var beslutad av riksdagen, den dag partiet presenterade eller antog dokumentet, också om beslutet ännu inte hade trätt i kraft. Anger dokumentet bara år eller månad räknas periodens första dag. Saknas datum i dokumentet räknas det tidigaste datum vi kan belägga, till exempel dagen då partiet presenterade dokumentet eller månaden i filens adress, räknad från månadens första dag. Dagen då vi hämtade dokumentet räknas bara när inget annat datum är känt. Ett tillkännagivande till regeringen räknas inte som ett sådant beslut. Som dag räknas den som står under Datum i tabellen över partiernas dokument på /metod/. Är bara en del av åtgärden beslutad räknas meningen, när den uttryckligen går längre än beslutet, till exempel med fler fall, fler grupper eller en större ändring.
- Stoppa eller avvisa: Att stoppa, häva eller ändra något som riksdagen redan har beslutat räknas som en åtgärd när meningen säger vilken regel det gäller. Att avvisa planer, förslag eller en inriktning som inte är beslutad räknas inte.
- Område: Meningen hör till det område vars utskott beredde samma åtgärd i riksdagens senaste beslut om den, med eller utan omröstning. Ett beslut gäller samma åtgärd bara när ett beslutat förslag eller ett avslaget yrkande ber om just den åtgärd som meningen nämner. Ett yrkande om att utreda åtgärden, eller om en bredare eller en annan åtgärd, räknas inte. Ett budgetbeslut räknas när det beslutade förslaget eller ett avslaget yrkande gäller just åtgärden, till exempel ett bemyndigande att skänka visst materiel; riktlinjer för den ekonomiska politiken och ramar för utgiftsområden räknas inte. Finns inget sådant beslut avgör vad åtgärden ändrar eller inrättar, med meningens egna ord: den lag, regel, skatt, avgift, det stöd, system, den myndighet eller verksamhet som meningen nämner. Vad åtgärden ska uppnå, var meningen står i dokumentet och vilket utskott som brukar behandla ämnet avgör inte. En ändring av en skatt, socialavgift, ett skatteavdrag eller en skattebefrielse räknas till Skatter, också när riksdagen beredde den i ett annat utskott. Hör en del av meningen till ett utskott utanför de tio områdena, till exempel utrikesutskottet eller civilutskottet, räknar meningen upp politik i flera områden och räknas inte.
- Syftar bakåt: Vi återger meningen som den står, också när ett ord i den syftar på en mening före.
- Valmanifest: Som partiets valmanifest räknar vi det dokument inför riksdagsvalet 2026 som partiet självt kallar valmanifest eller valprogram, på omslaget eller när partiet presenterar det. Har partiet flera sådana dokument räknar vi det som partiet presenterade senast före valdagen den 13 september 2026. Har partiet inget dokument med något av de namnen räknar vi det dokument som partiet senast före valdagen presenterade som sin politik för valet i stort, till exempel en valplattform. Lokala och regionala dokument, kortversioner, lättlästa versioner och förslag till dokument räknas inte. Har partiet presenterat ett sådant dokument som vi inte har kunnat hämta, skriver vi det i en anmärkning vid partiets citat, och urvalet görs i de andra dokument från partiet som vi har hämtat, det senaste dokumentet inför valet först.
Ekonomi och budget
SD och V röstade lika i 29 % av 73 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
”Vi vill också effektivisera offentliga upphandlingar och inrätta en effektiviseringsminister under finansministern.”
Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 18 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.
Bedömning: ”Genom att renodla myndigheternas uppdrag, granska kommuner och regioner och stoppa felriktade bidrag ska mer av skattepengarna gå till kärnverksamheten.” (sidan 16) räknas inte, eftersom ska-ledet bara beskriver ett mål och sätten inte nämner någon regel, något bidrag eller någon siffra. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Vi vill också effektivisera offentliga upphandlingar och inrätta en effektiviseringsminister under finansministern.” (sidan 18) räknas till Ekonomi och budget, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd och det åtgärden ändrar och inrättar är offentliga upphandlingar och en effektiviseringsminister under finansministern. Annars blir platsen tom.
V Vänsterpartiet
”Vänsterpartiet föreslår att statsbidragen till regionerna ska räknas upp i takt med kostnader och behov.”
Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 5 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.
Bedömning: ”Vänsterpartiet vill halvera skatteorättvisan mellan Sveriges kommuner och ta ett första steg mot ett mer jämlikt land.” (sidan 5) räknas inte, eftersom meningen anger ett mål med en siffra men inte säger vilken skatt eller vilket system som ändras. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Vänsterpartiet föreslår att statsbidragen till regionerna ska räknas upp i takt med kostnader och behov.” (sidan 5) räknas till Ekonomi och budget, eftersom meningen med ska säger vad som ska göras, delregeln om verb gäller bara när åtgärden enbart anges med ett annat verb, och meningen säger vilket statligt stöd som ska ändras, statsbidragen till regionerna, och hur, med en uppräkning i takt med kostnader och behov, vilket går att kontrollera; inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FiU26 punkt 2, 18 mars 2026, gällde de generella statsbidragen till både kommuner och regioner), och det åtgärden ändrar är statsbidragen till regionerna, inte vården som de ska betala för. Annars blir citatet ”Vänsterpartiet vill att den ska ersättas av en ny upphandlingslag för skattefinansierade välfärdstjänster.” (sidan 8).
Skatter
SD och V röstade lika i 35 % av 88 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
”Vi vill sänka elskatten tills den når EU:s miniminivå.”
Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 8 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.
V Vänsterpartiet
”För att fler ska kunna vara med i a-kassan vill vi stärka skattereduktionen för medlemsavgiften.”
Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 11 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.
Bedömning: ”Vänsterpartiet vill halvera skatteorättvisan mellan Sveriges kommuner och ta ett första steg mot ett mer jämlikt land.” (sidan 5) räknas inte, eftersom meningen anger ett mål med en siffra men inte säger vilken skatt eller vilket system som ändras. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”För att fler ska kunna vara med i a-kassan vill vi stärka skattereduktionen för medlemsavgiften.” (sidan 11) räknas till Skatter, eftersom skattereduktionen för medlemsavgiften i a-kassan är ett namngivet skatteavdrag, meningen säger att det ska stärkas och går därmed längre än den skattereduktion som finns, och en ändring av ett skatteavdrag räknas till Skatter. Annars blir citatet ”Vi vill inför en oligopolskatt på bankernas övervinster.” (sidan 13).
Arbetsmarknad
SD och V röstade lika i 49 % av 76 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
”Vi vill genomföra ytterligare en höjning av golvet i aktivitetsstödet från 365 kr/dag till 500 kr/dag.”
Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 5 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.
V Vänsterpartiet
”Vänsterpartiet vill rulla tillbaka Tidöregeringens försämringar av A-kassan.”
Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 11 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.
Bedömning: ”Vänsterpartiet vill rulla tillbaka Tidöregeringens försämringar av A-kassan.” (sidan 11) räknas till Arbetsmarknad, eftersom A-kassan är en namngiven försäkring och meningen säger att försämringarna av den ska rullas tillbaka, alltså att försäkringen ska förbättras (delregeln om riktning); inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och det åtgärden ändrar är A-kassan. Annars blir citatet ”Vi vill att experimentet med privat arbetsförmedling avslutas.” (sidan 16).
Rättsväsende och brott
SD och V röstade lika i 44 % av 198 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
”Sverigedemokraterna vill införa ett offentligt pedofilregister och en statlig, interaktiv pedofilkarta.”
Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 4 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.
Bedömning: ”Flera billighetsskäl, ett finare ord för straffrabatt, ska också tas bort.” (sidan 4) räknas inte, eftersom riksdagen den 13 augusti 2026, före den 7 september 2026, beslutade att ta bort vissa billighetsskäl (bet. 2025/26:JuU48 punkt 1), och meningen inte uttryckligen går längre än beslutet: den säger inte att fler billighetsskäl än de beslutade ska tas bort. Annars blir den citatet.
V Vänsterpartiet
Underlaget räcker inte.
Vi letade i Vänsterpartiets valmanifest 2026 (PDF-fil) och Vänsterpartiets partiprogram (PDF-fil) utan att hitta någon mening om området som uppfyller urvalsregeln.
Migration och socialförsäkring
SD och V röstade lika i 18 % av 107 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
”Vi vill flytta ytterligare 2,5 procentenheter inom inkomstpensionen till premiepensionen för att stärka framtida pensionärers ekonomi.”
Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.
Bedömning: ”På sikt vill vi förstatliga a-kassan för att säkerställa en ekonomisk trygghet vid arbetslöshet för alla löntagare.” (sidan 6) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd och det åtgärden ändrar, a-kassan, är ersättningen vid arbetslöshet, som hör till Arbetsmarknad. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Under den kommande mandatperioden vill Sverigedemokraterna stärka den personliga assistansen, bland annat genom ett förstatligande av assistansen och en justering av assistansersättningen för att kompensera för de senaste årens kostnadsutveckling.” (sidan 6) räknas inte, eftersom riksdagens senaste beslut om samma åtgärd som förstatligandet, ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans, bereddes i socialutskottet (bet. 2025/26:SoU15 punkt 2, 11 mars 2026), och inget riksdagsbeslut gäller justeringen, där det stöd som meningen nämner, assistansersättningen, är ersättningen för personlig assistans, som hör till Vård och omsorg. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Assistansersättningen ska även indexeras upp årligen i takt med kostnadsutvecklingen.” (sidan 6) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:SoU15 punkt 3, 11 mars 2026, avslog yrkanden om att utreda en årlig indexering av schablonbeloppen inom LSS, om en översyn av uppräkningsmodellen och om en indexuppräkning baserad på löneindex) och det stöd som meningen nämner, assistansersättningen, är ersättningen för personlig assistans, som hör till Vård och omsorg. Annars blir den citatet.
V Vänsterpartiet
”För att komma i kapp de senaste årens kraftiga prisökningar vill vi höja barnbidraget, och därefter prisindexera det.”
Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 11 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.
Vård och omsorg
SD och V röstade lika i 29 % av 211 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
”Psykiatrihemmen ska vara specialiserade sjukhem i statlig regi, där boende, dygnet-runt-tillsyn, medicinsk behandling och kontinuitet finns under samma tak.”
Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 4 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.
Bedömning: ”Psykiatrihemmen ska vara specialiserade sjukhem i statlig regi, där boende, dygnet-runt-tillsyn, medicinsk behandling och kontinuitet finns under samma tak.” (sidan 4) räknas till Vård och omsorg, eftersom statlig regi för psykiatrihemmen är en namngiven reform och inte bara ett önskat läge, och inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd. Annars blir citatet ”Patienten ska kunna få en egen lägenhet i en trygg gemenskap, med kvalificerad personal och läkare nära till hands.” (sidan 4).
V Vänsterpartiet
”Därför vill Vänsterpartiet återställa högkostnadsskyddet för läkemedel.”
Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.
Bedömning: ”Vänsterpartiet föreslår att statsbidragen till regionerna ska räknas upp i takt med kostnader och behov.” (sidan 5) räknas inte till Vård och omsorg, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FiU26 punkt 2, 18 mars 2026, gällde de generella statsbidragen till både kommuner och regioner) och det åtgärden ändrar är statsbidragen till regionerna, som hör till Ekonomi och budget; vad pengarna ska betala för avgör inte. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Vänsterpartiet vill kraftigt öka antalet läkare på vårdcentralerna, så att alla kan få en fast läkare.” (sidan 5) räknas inte, eftersom att öka antalet läkare på vårdcentralerna är att bygga ut en verksamhet, och meningen nämner ingen lag, regel eller något namngivet stöd och ger ingen grupp rätt till en fast läkare (delreglerna om riktning och om rättigheter). Annars blir den citatet.
Utbildning och forskning
SD och V röstade lika i 35 % av 171 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
”Sverigedemokraterna vill därför se ett nationellt krav på att kött, fisk eller fågel ska erbjudas i skolan varje dag.”
Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 10 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.
Bedömning: ”Maten i skolan ska vara näringsrik och mättande.” (sidan 10) räknas inte, eftersom den bara beskriver ett önskat läge, och näringsriktiga skolmåltider gällde redan enligt skollagen (10 kap. 10 §). Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Sverigedemokraterna vill därför se ett nationellt krav på att kött, fisk eller fågel ska erbjudas i skolan varje dag.” (sidan 10) räknas till Utbildning och forskning, eftersom ”vill se” säger vad partiet vill och ”se” inte är ett av de verb som delregeln om verb räknar upp, och åtgärden gäller skolmåltiderna enligt skollagen. Annars blir citatet ”Därför vill Sverigedemokraterna stoppa nedläggningen av byskolor och ge kommunerna statligt stöd till grundskolor med få elever och ge utökade möjligheter till fjärrundervisning av vissa ämnen.” (sidan 10).
V Vänsterpartiet
”Vänsterpartiet vill höja personalens kompetens genom ett barnskötarlyft där barnskötares yrkestitel skyddas och där personal i förskolan som saknar rätt utbildning ska få en utbildningssatsning.”
Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.
Näringsliv och energi
SD och V röstade lika i 26 % av 118 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
Underlaget räcker inte.
Vi letade i Sverigedemokraternas valmanifest 2026 (PDF-fil) och Sverigedemokraternas principprogram (PDF-fil) utan att hitta någon mening om området som uppfyller urvalsregeln.
Bedömning: ”Vi vill genomföra de förslag som Konkurrensverket föreslår i sin granskning av djursjukvården, det handlar om allt från ökad transparens i vem som äger kliniken, bättre utformad prisinformation, nationella behandlingsrekommendationer och stärka kunskapen hos konsumenterna.” (sidan 8 i valmanifestet) räknas till Miljö och jordbruk, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:MJU9 punkt 2, 4 mars 2026, gällde andra yrkanden om djursjukvården, och bet. 2025/26:CU17 punkt 9, 1 april 2026, gällde att utreda om djursjukvården kan omfattas av konsumenttjänstlagen) och det åtgärden ändrar är djursjukvården, den verksamhet som meningen nämner och som förslagen om ägare, prisinformation, behandlingsrekommendationer och konsumenternas kunskap gäller. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Därför vill vi utöka Systembolagets öppettider så att man kan handla även på söndagar.” (sidan 11 i valmanifestet) räknas till Vård och omsorg, eftersom riksdagens senaste beslut om samma åtgärd, söndagsöppet på Systembolaget, bereddes i socialutskottet (bet. 2025/26:SoU13 punkt 12, 17 februari 2026). Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Därför vill Sverigedemokraterna att Systembolaget ska erbjuda ett utbud av kylda drycker.” (sidan 11 i valmanifestet) räknas till Vård och omsorg, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:SoU13 punkt 12, 17 februari 2026, avslog ett yrkande om att det ska vara tillåtet för Systembolaget att sälja kyld dryck, inte om att det ska erbjuda kylda drycker) och det åtgärden ändrar är Systembolagets utbud, och Systembolaget är statens detaljhandel med alkohol, som hör till Vård och omsorg. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”De ska inte begränsas av regler som gör det svårt att utveckla en framgångsrik verksamhet.” (sidan 11 i valmanifestet) räknas inte, eftersom meningen inte säger vilka regler som ska ändras, bara att dryckesproducenterna, som ”de” syftar på i meningen före, inte ska begränsas av sådana regler, alltså ett önskat läge. Annars blir den citatet.
V Vänsterpartiet
”Vi vill göra svenska elpriser billigare genom att frikoppla det svenska elpriset från den dyra utländska elen.”
Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 13 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.
Bedömning: ”Vi vill göra svenska elpriser billigare genom att frikoppla det svenska elpriset från den dyra utländska elen.” (sidan 13) räknas till Näringsliv och energi, eftersom att frikoppla det svenska elpriset från elen i utlandet är en ändring av hur elpriset sätts som går att kontrollera, inte bara ett mål om billigare el: meningen säger vad som ska ändras, och riksdagen har prövat modellen (bet. 2025/26:NU17 punkt 1, 15 april 2026). Det åtgärden ändrar är elpriset. Annars blir citatet ”Vi vill se ett statligt bolag havsvindkraftprojekt.” (sidan 19).
Miljö och jordbruk
SD och V röstade lika i 49 % av 185 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
”Staten ställer många krav på svenska bönder som går utöver EU’s minimikrav vilket missgynnar svenska bönder på den inre marknaden, här tycker vi att staten ska ersätta lantbruket för de nationella särkrav vi har.”
Valmanifest: Sverigedemokraternas valmanifest 2026, sidan 8 i PDF-filen. Presenterat 7 september 2026. Hämtad 9 november 2026.
Bedömning: ”I Sverige har vi fantastisk åkermark, tyvärr försvinner den i rask takt när kommuner väljer att exploatera denna med bostäder och industrier, det vill vi stoppa, åkermark ska odlas, inte bebyggas.” (sidan 8) räknas inte, eftersom ”det vill vi stoppa” inte säger vilken regel som ska ändras och ledet ”åkermark ska odlas, inte bebyggas” bara beskriver ett önskat läge. Inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd: bet. 2025/26:CU20 punkt 3, 4 mars 2026, gällde utredningar och förtydliganden om skyddet för jordbruksmark och en nationell målsättning för bevarande av åkermark. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Staten ställer många krav på svenska bönder som går utöver EU’s minimikrav vilket missgynnar svenska bönder på den inre marknaden, här tycker vi att staten ska ersätta lantbruket för de nationella särkrav vi har.” (sidan 8) räknas till Miljö och jordbruk, eftersom meningen med ska säger vad som ska göras, delregeln om verb gäller bara när åtgärden enbart anges med ett annat verb, och en ersättning eller ett stöd till en namngiven grupp är något bestämt enligt delregeln om rättigheter när meningen knyter det till en bestämd kostnad eller en bestämd händelse, och meningen knyter ersättningen till en bestämd kostnad, de nationella särkraven. Annars blir citatet ”Vi vill genomföra de förslag som Konkurrensverket föreslår i sin granskning av djursjukvården, det handlar om allt från ökad transparens i vem som äger kliniken, bättre utformad prisinformation, nationella behandlingsrekommendationer och stärka kunskapen hos konsumenterna.” (sidan 8).
V Vänsterpartiet
”Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en utsläppsbudget och ett omställningsprogram som kan ta oss hela vägen till utsläpp nära noll.”
Partiprogram: Vänsterpartiets partiprogram, sidan 17 i PDF-filen. Antaget 2024. Hämtad 10 november 2026.
Bedömning: ”Vi vill ha bindande krav på pristransparens så att djurägare vet vad vården kostar innan behandlingen genomförs, nationella tariffer för veterinärvården, och att Konkurrensverket får skarpare verktyg mot oligopol.” (sidan 13 i valmanifestet) räknas inte, eftersom kraven på veterinärvården hör till Miljö och jordbruk och Konkurrensverkets verktyg mot oligopol till Näringsliv och energi, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Vi vill se en bred elbilspremie som når betydligt fler hushåll än i dag.” (sidan 19 i valmanifestet) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:MJU1 punkt 1 Statens budget inom utgiftsområde 20, 16 december 2025, utan omröstning, avslog yrkanden om en högre elbilsbonus i glesbygd, motion 2025/26:3422 yrkande 121, och om att utreda en bilbonus på 50 000 kronor, motion 2025/26:3582 yrkande 65, och bet. 2025/26:MJU16 punkt 11, 11 mars 2026, gällde ett nytt stöd till elbilsleasing, andra åtgärder eller en utredning), och det som premien betalar för är enligt meningens egna ord elbilar; bilar och trafik hör inte till något av de tio områdena, och vad premien ska uppnå avgör inte. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en utsläppsbudget och ett omställningsprogram som kan ta oss hela vägen till utsläpp nära noll.” (sidan 17 i partiprogrammet) räknas till Miljö och jordbruk, eftersom meningen nämner ett styrmedel som ska införas, en utsläppsbudget, inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:MJU16 punkt 5, 11 mars 2026, gällde mer bestämda utsläppsbudgetar, i linje med Parisavtalets temperaturmål eller årliga fram till 2040), och åtgärden inför en budget för utsläppen, som hör till Miljö och jordbruk; omställningsprogrammet anges bara med vad det kan uppnå och hör inte till något annat område. Annars blir platsen tom.
Försvar
SD och V röstade lika i 59 % av 91 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).
SD Sverigedemokraterna
Underlaget räcker inte.
Vi letade i Sverigedemokraternas valmanifest 2026 (PDF-fil) och Sverigedemokraternas principprogram (PDF-fil) utan att hitta någon mening om området som uppfyller urvalsregeln.
Bedömning: ”Sverigedemokraterna vill ge staten möjlighet att tvångsinlösa fastigheter som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet.” (sidan 7) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FöU10 punkt 21, 18 mars 2026, gällde att snabbutreda ett förbud mot den ryska statens ägande av företag, fastigheter och infrastruktur och att regeringen ska godkänna vissa investeringar och tomtköp nära skyddsområden), och det åtgärden ändrar, statens möjlighet att tvångsinlösa fastigheter, är en regel om fastigheter, som inte hör till något av de tio områdena; ”som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet” anger vilka fastigheter regeln ska gälla, inte vad regeln ändrar, och regeln är fortfarande en regel om tvångsinlösen av fastigheter. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Vi vill se gemensamma beredskapslager för civilbefolkning och försvar, samordnade reservsystem, gemensamma nordiska investeringar i kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller samt förhandsbeslutade regler som aktiveras i kris, höjd beredskap och krig.” (sidan 7) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och ett samarbete mellan stater räknas till Försvar när meningen säger att det gäller försvaret, och annars till utrikespolitiken, som ligger utanför de tio områdena; ledet om gemensamma nordiska investeringar i kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller säger inte att det gäller försvaret, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.
Bedömning: ”Militären skall kunna bistå civila myndigheter i samband med kriser, naturkatastrofer och allvarliga interna oroligheter.” (sidan 30 i principprogrammet) räknas inte, eftersom åtgärden redan gällde enligt förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet den dag som räknas för principprogrammet, 1 januari 2024: enligt 4 § får Försvarsmakten på begäran lämna stöd till Polismyndigheten, andra statliga myndigheter, kommuner och regioner, och meningen säger inte att stödet ska gälla fler fall eller mer än det som gällde. Annars blir den citatet.
V Vänsterpartiet
”Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.”
Partiprogram: Vänsterpartiets partiprogram, sidan 27 i PDF-filen. Antaget 2024. Hämtad 10 november 2026.
Bedömning: ”Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.” (sidan 27 i partiprogrammet) räknas till Försvar, eftersom allmän värnplikt är en regel om vilka plikten ska gälla, så meningen anger inte bara ett önskat läge, och den går uttryckligen längre än det som gällde, med fler grupper: enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skrivs bara det antal in för värnplikt som behövs (3 kap. 2 §). Annars blir platsen tom.
Det här kan siffrorna inte säga
- De flesta beslut fattas utan rösträkning. Under riksmötena 2022/23–2025/26 avgjordes 6 397 av 8 965 förslagspunkter utan rösträkning. 5 av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) slutade med att alla åtta partier röstade likadant, så en omröstning handlar nästan alltid om en fråga där partierna är oense. Partierna är därför mer överens än siffrorna här visar.
- Lika röst betyder inte samma skäl. Två partier kan rösta nej av helt olika anledningar. Ett parti som röstar nej kan också dela målet men vilja nå det på ett annat sätt.
- Rollen spelar roll. Att sitta i regering eller opposition påverkar hur ett parti röstar. Efter valet 2026 kan bilden bli en annan.
- Rösterna visar partier, inte personer. Under riksmötena 2022/23–2025/26 lade partiernas ledamöter 703 010 ja- och nej-röster i omröstningar där det egna partiet röstade ja eller nej, också i omröstningarna om motiveringen. Av dem gick 278 emot partiets linje.
Så räknar vi
- Underlag: alla 2 571 omröstningar i kammaren under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen), från Riksdagens öppna data. Poster i Riksdagens öppna data räknas inte när betänkandets dokumentstatus anger att förslagspunkten avgjordes utan rösträkning, eller anger en annan omröstning för samma förslagspunkt och fråga. Det gäller 5 poster under riksmötena 2022/23 till 2025/26, och de står under Poster som inte räknas. Alla siffror och listor på sidan bygger på det underlaget, utom rutan om riksmötet 2026/27, som redovisas för sig. Hämtat 17 november 2026 kl. 14:44.
- Partiets linje: det vanligaste av ja, nej och avstår bland partiets ledamöter som röstade. Ingen tydlig linje betyder att de två vanligaste alternativen fick lika många röster eller att ingen av partiets ledamöter röstade.
- Lika och olika: lika är när SD och V båda röstade ja eller båda nej. Olika är ja mot nej. Omröstningar där minst ett av partierna saknade tydlig linje eller avstod räknas inte.
Så räknar vi: hela metoden · Alla par på Vem röstar med vem?
Fler sidor om partierna
SD Sverigedemokraterna
Andra par med SD
V Vänsterpartiet
Andra par med V
Alla 28 par · SD och V på Vem röstar med vem? · Alla verktyg