Liberalerna

Liberalerna (L) har 19 av riksdagens 349 mandat. Här står hur partiet har röstat, hur ofta det har röstat som de andra partierna och vad det skriver i sitt valmanifest och program. Alla åtta partier har en likadan sida.

  • Mandat i riksdagen19av 349
  • Valet 20265,3 %av rösterna
  • Senaste mätningen3,8 %Indikator, 29 oktober

Mandaten är räknade ur omröstningen om 2026/27:KU4, Riksdagens öppna data. Valresultat: Valmyndigheten: Valresultat 2026, riksdagsvalet. Senaste mätningen: Indikator Opinion: väljarbarometer oktober 2026 för Ekot, Sveriges Radio, publicerad 29 oktober 2026. Statiska siffror, senast kontrollerade 2 november 2026. Politikradarn gör inga egna mätningar. Alla mätningar

MPVSCLKDMSD 19 av 349 mandat

Platserna är ritade efter parti, inte efter riktig sittplats.

Så röstade partiet

De 7 senaste omröstningarna i kammaren under riksmötet 2026/27, med partiets linje i var och en. Ja betyder stöd för förslaget som prövades. Partiets linje är det vanligaste av ja, nej och avstår bland partiets ledamöter som röstade. Ingen tydlig linje betyder att de två vanligaste alternativen fick lika många röster eller att ingen av partiets ledamöter röstade.

Omröstningar under riksmötet 2026/27 och hur Liberalerna röstade
OmröstningPartiets linjePartiets ledamöter
En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag)
· 2026/27:KU9, punkt 1 · Hela kammaren: 292 ja, 51 nej · Källa
Ja19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.)
· 2026/27:KU6, punkt 1 · Hela kammaren: 322 ja, 21 nej · Källa
Ja19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.)
· 2026/27:KU6, punkt 3 · Hela kammaren: 341 ja, 1 nej · Källa
Ja19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag)
· 2026/27:KU4, punkt 1 · Hela kammaren: 284 ja, 61 nej · Källa
Ja19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
Personalförsörjning av det militära försvaret
· 2026/27:FöU2, punkt 2 · Hela kammaren: 315 ja, 30 nej · Källa
Ja19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
Prövning av talmannens förslag till statsminister den 3 november
· 2026/27:1103-1 · Hela kammaren: 25 ja, 324 nej · Källa
Nej0 ja, 19 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
Prövning av talmannens förslag till statsminister den 15 oktober
· 2026/27:1015-1 · Hela kammaren: 99 ja, 248 nej · Källa
Nej0 ja, 19 nej, 0 avstod, 0 frånvarande

Källa: Riksdagens öppna data, hämtad 17 november 2026 kl. 14:44. Alla omröstningar och kommande beslut

Rösterna och partiets program

Här står vad partiets valmanifest och program säger om åtgärderna i omröstningarna ovan, och om partiet röstade med eller emot. Underlaget, reglerna och etiketterna är desamma som under omröstningarna på Det här röstar riksdagen om. Hela regeln

Röstade för, men förslaget innehöll mer

I 3 omröstningar har vi inte hittat någon mening om åtgärderna i partiets valmanifest eller program: Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.), Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag), Personalförsörjning av det militära försvaret.

3 omröstningar jämförs inte med partiernas program. Skälet står under omröstningen på Det här röstar riksdagen om.

Etiketten jämför en röst med enstaka meningar. Den säger inte varför partiet röstade som det gjorde. Ett förslag kan innehålla flera åtgärder som bara kan antas eller förkastas tillsammans, och ett parti kan då rösta nej till helheten fast det vill en del av den, eller ja fast det är emot en del. Partiernas egna skäl står i betänkandet, som rutan länkar till. Att vi inte har hittat någon mening betyder inte att partiet saknar uppfattning i frågan, bara att dokumenten vi har lagt in inte nämner åtgärden.

Så ofta röstade partiet som de andra

Andel omröstningar där L och det andra partiet röstade lika under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen), räknat bland dem där båda partierna röstade ja eller nej. Raderna står i sajtens vanliga partiordning: S, M, SD, V, C, KD, MP, L. Välj en rad för att se antalen, varje riksmöte och varje politikområde.

  • Röstade lika
  • Röstade olika
SL 57 % lika

Röstade lika i 1 277 omröstningar och olika i 960, sammanlagt 2 237 av 2 571 omröstningar. 334 omröstningar räknas inte, eftersom minst ett av partierna avstod.

Per riksmöte: 2022/23 65 % · 2023/24 57 % · 2024/25 57 % · 2025/26 51 %

OmrådeStapelLikaAntal
Grundlag och demokrati70 %151
Migration och socialförsäkring68 %145
Skatter67 %103
Rättsväsende och brott65 %217
Miljö och jordbruk65 %209
Kultur och idrott62 %105
Bostäder och konsumenter58 %182
Utrikes56 %122
Vård och omsorg56 %248
Försvar53 %88
Näringsliv och energi49 %159
Arbetsmarknad46 %87
Utbildning och forskning44 %183
Trafik och infrastruktur42 %129
Ekonomi och budget41 %90

Hela sidan om S och L

Stäng

ML 100 % lika

Röstade lika i 2 570 omröstningar och olika i 0, sammanlagt 2 570 av 2 571 omröstningar. 1 omröstning räknas inte, eftersom minst ett av partierna avstod.

Per riksmöte: 2022/23 100 % · 2023/24 100 % · 2024/25 100 % · 2025/26 100 %

OmrådeStapelLikaAntal
Rättsväsende och brott100 %229
Migration och socialförsäkring100 %161
Grundlag och demokrati100 %157
Vård och omsorg100 %285
Utbildning och forskning100 %221
Ekonomi och budget100 %104
Skatter100 %117
Arbetsmarknad100 %116
Näringsliv och energi100 %196
Miljö och jordbruk100 %241
Trafik och infrastruktur100 %160
Bostäder och konsumenter100 %201
Försvar100 %109
Utrikes100 %134
Kultur och idrott100 %119

Hela sidan om M och L

Stäng

SDL 87 % lika

Röstade lika i 2 036 omröstningar och olika i 309, sammanlagt 2 345 av 2 571 omröstningar. 226 omröstningar räknas inte, eftersom minst ett av partierna avstod.

Per riksmöte: 2022/23 78 % · 2023/24 82 % · 2024/25 82 % · 2025/26 99 %

OmrådeStapelLikaAntal
Försvar97 %104
Rättsväsende och brott94 %227
Migration och socialförsäkring91 %150
Ekonomi och budget90 %103
Utbildning och forskning88 %202
Arbetsmarknad88 %105
Miljö och jordbruk85 %217
Vård och omsorg85 %266
Bostäder och konsumenter85 %188
Utrikes85 %123
Skatter84 %101
Kultur och idrott83 %96
Näringsliv och energi83 %166
Trafik och infrastruktur83 %126
Grundlag och demokrati82 %151

Hela sidan om SD och L

Stäng

VL 51 % lika

Röstade lika i 1 067 omröstningar och olika i 1 021, sammanlagt 2 088 av 2 571 omröstningar. 483 omröstningar räknas inte, eftersom minst ett av partierna avstod.

Per riksmöte: 2022/23 60 % · 2023/24 57 % · 2024/25 55 % · 2025/26 36 %

OmrådeStapelLikaAntal
Kultur och idrott69 %105
Miljö och jordbruk64 %207
Försvar62 %95
Arbetsmarknad62 %84
Trafik och infrastruktur58 %124
Bostäder och konsumenter57 %164
Grundlag och demokrati54 %147
Skatter53 %101
Rättsväsende och brott51 %200
Utbildning och forskning47 %189
Vård och omsorg44 %227
Utrikes43 %95
Näringsliv och energi42 %143
Ekonomi och budget42 %74
Migration och socialförsäkring24 %116

Hela sidan om V och L

Stäng

CL 64 % lika

Röstade lika i 1 272 omröstningar och olika i 709, sammanlagt 1 981 av 2 571 omröstningar. 590 omröstningar räknas inte, eftersom minst ett av partierna avstod.

Per riksmöte: 2022/23 61 % · 2023/24 69 % · 2024/25 69 % · 2025/26 59 %

OmrådeStapelLikaAntal
Ekonomi och budget78 %76
Grundlag och demokrati73 %134
Rättsväsende och brott71 %209
Kultur och idrott70 %102
Försvar69 %83
Arbetsmarknad67 %83
Bostäder och konsumenter67 %166
Utrikes66 %85
Vård och omsorg65 %237
Miljö och jordbruk64 %183
Utbildning och forskning63 %155
Migration och socialförsäkring54 %138
Näringsliv och energi51 %133
Trafik och infrastruktur51 %102
Skatter49 %77

Hela sidan om C och L

Stäng

KDL över 99 % lika

Röstade lika i 2 567 omröstningar och olika i 3, sammanlagt 2 570 av 2 571 omröstningar. 1 omröstning räknas inte, eftersom minst ett av partierna avstod.

Per riksmöte: 2022/23 100 % · 2023/24 över 99 % · 2024/25 över 99 % · 2025/26 över 99 %

OmrådeStapelLikaAntal
Rättsväsende och brott100 %229
Migration och socialförsäkring100 %161
Grundlag och demokrati100 %157
Utbildning och forskning100 %221
Ekonomi och budget100 %104
Skatter100 %117
Arbetsmarknad100 %116
Näringsliv och energi100 %196
Miljö och jordbruk100 %241
Trafik och infrastruktur100 %160
Bostäder och konsumenter100 %201
Försvar100 %109
Utrikes100 %134
Kultur och idrott100 %119
Vård och omsorg99 %285

Hela sidan om KD och L

Stäng

MPL 49 % lika

Röstade lika i 938 omröstningar och olika i 980, sammanlagt 1 918 av 2 571 omröstningar. 653 omröstningar räknas inte: i 1 saknade minst ett av partierna tydlig linje, och i 652 hade båda partierna en linje och minst ett av dem avstod.

Per riksmöte: 2022/23 60 % · 2023/24 50 % · 2024/25 53 % · 2025/26 38 %

OmrådeStapelLikaAntal
Grundlag och demokrati61 %139
Försvar56 %86
Arbetsmarknad56 %79
Ekonomi och budget56 %72
Bostäder och konsumenter55 %168
Trafik och infrastruktur54 %105
Skatter54 %87
Miljö och jordbruk51 %164
Rättsväsende och brott50 %204
Näringsliv och energi50 %133
Utbildning och forskning49 %181
Kultur och idrott47 %73
Utrikes38 %92
Vård och omsorg37 %205
Migration och socialförsäkring27 %116

Hela sidan om MP och L

Stäng

Siffrorna visar inte vilka partier som samarbetar, och de flesta beslut fattas utan rösträkning. Alla par i ett rutnät · Så räknar vi

Partiet och blocken

Procent av omröstningarna där partiet röstade som blockets gemensamma linje, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen). Antal är omröstningarna där partiet röstade som blocket, av dem där blocket hade en gemensam linje och partiet röstade ja eller nej. När partiet självt räknas till blocket jämförs det med blockets övriga partier. Klicka på en siffra för att se partiet och blocket i detalj.

Andel omröstningar där Liberalerna röstade som blockets gemensamma linje, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)
Block, och partierna som L jämförs medSom blocketAntal
Högerblocket
M, SD och KD
100 %: Liberalerna och högerblocket2 036 av 2 036
Vänsterblocket
S, V och MP
51 %: Liberalerna och vänsterblocket327 av 639
  • Under 40
  • 40–49
  • 50–59
  • 60–74
  • 75–89
  • 90–100

Partiet räknas här till högerblocket. Varje parti jämförs med båda blocken, också med det block det självt räknas till. Blocken är vår egen indelning efter samarbetet 2022–2026. Vilka partier som ingår i blocken står i Så räknar vi. Blocken gäller mandatperioden 2022–2026 och används inte för riksmötet 2026/27.

Vad partiet skriver i valmanifest och program

Här står högst ett citat för vart och ett av tio politikområden, ur partiets eget valmanifest eller program. Där ingen mening uppfyller urvalsregeln står det att underlaget inte räcker. Citaten återges ordagrant med sidnummer, och vi värderar dem inte. Under ett citat eller en tom plats kan det stå bedömningar om urvalet: de visar hur urvalsregeln tillämpades där regeltexten inte ensam avgjorde.

Så valde vi citaten

För vart och ett av tio politikområden letar vi först i partiets valmanifest inför valet 2026. Vi tar den första meningen, i dokumentets ordning, som handlar om området, säger vad partiet vill göra eller ska göra och nämner en konkret åtgärd som går att kontrollera, till exempel en lagändring, en skatteändring, en siffra eller en namngiven reform. Meningen får vara högst 40 ord. Meningar som bara beskriver ett mål eller ett önskat läge, till exempel ”Målet bör vara att …”, räknas inte. En mening som bara anger en riktning, till exempel att något ska stärkas, byggas ut eller öka, räknas inte, om den inte också nämner en sådan åtgärd. Meningen ska handla om området, och en mening som räknar upp politik i flera områden räknas inte. Finns ingen sådan mening i valmanifestet letar vi på samma sätt i partiets partiprogram, principprogram eller idéprogram. Finns ingen där heller skriver vi att underlaget inte räcker. Citaten återges ordagrant med sidnummer, och vi sammanfattar inte vad partiet menar. Urvalet görs av AI enligt regeln, och varje citat kontrolleras maskinellt mot partiets eget dokument. Sidnumret är sidans plats i PDF-filen, räknat från filens första sida, och kan skilja sig från numret som är tryckt på sidan. Typografiska ligaturer, som fi och fl, skrivs som vanliga bokstäver, och ord som är avstavade vid radslut skrivs ihop. Anger varken partiet eller dokumentet när ett valmanifest antogs, visar vi dagen då partiet presenterade det, när den är känd, och skriver Presenterat framför datumet.

  • Alla delregler: En mening räknas bara när den klarar grundregeln och alla delregler. En mening som klarar delregeln om att stoppa eller avvisa räknas alltså inte, om den inte också klarar delregeln om verb.
  • Verb: Meningen ska säga vad partiet vill göra eller vad som ska göras med orden vill, ska eller kommer att, eller vara en punkt i en punktlista eller numrerad lista med partiets förslag; då får verbet stå i imperativ eller infinitiv eller saknas. En mening där åtgärden bara anges med ett annat verb, till exempel avser, förordar, arbetar för, säger nej till, accepterar inte, går till val på eller förbereds, räknas inte. Står vill eller ska framför ett sådant verb, som i ”vill arbeta för”, räknas meningen inte heller.
  • Behovsord: En mening som innehåller något av orden behöver, behövs, behöva, krävs, måste eller bör räknas inte, också när en annan del av meningen säger vad partiet vill eller ska göra.
  • Rubriker: Rubriker räknas inte som meningar, också när de slutar med punkt eller har ett nummer. En rubrik är en rad som står för sig ovanför ett stycke eller en punkt, eller text i början av ett stycke eller en punkt som är satt i annan stil än texten efter den, till exempel fetare, större eller i annan färg. Innehållsförteckningar, bildtexter, diagram och rutor som upprepar en mening ur brödtexten eller beskriver vad partiet redan har gjort räknas inte heller. Punkter i en punktlista räknas som meningar, också när de saknar slutpunkt, och citeras utan listans inledningsord. Står det en text under en punkt i en punktlista räknas textens meningar som delar av punkten.
  • Riktning: En mening som säger att något ska stärkas, skärpas, förbättras, utökas, byggas ut eller öka räknas som en åtgärd när det som ska ändras är en namngiven lag, regel, avgift, försäkring, ett namngivet krav, stöd eller statligt system, till exempel högkostnadsskyddet. Att stärka, bygga ut eller öka något annat, till exempel en verksamhet, en sektor, en energikälla eller ett ägande, räknas inte.
  • Rättigheter: En mening som säger att en namngiven grupp ska ha rätt till eller få något bestämt, till exempel en egen barnmorska vid förlossningen, räknas som en åtgärd.
  • Uppdrag och utredningar: Att ge en myndighet ett uppdrag eller att utreda en regel räknas som en åtgärd, när meningen säger vad uppdraget eller utredningen gäller.
  • Skatt: En skatteändring räknas som åtgärd när meningen säger vilken skatt, socialavgift eller vilket skatteavdrag som ändras, med namnet eller med det som beskattas, till exempel skatt på arv. En mening som bara säger att skatten ska sänkas eller höjas för en grupp räknas inte.
  • Beslutat läge: En åtgärd räknas inte när den redan gällde enligt lag eller förordning, eller redan var beslutad av riksdagen, den dag partiet presenterade eller antog dokumentet, också om beslutet ännu inte hade trätt i kraft. Anger dokumentet bara år eller månad räknas periodens första dag. Saknas datum i dokumentet räknas det tidigaste datum vi kan belägga, till exempel dagen då partiet presenterade dokumentet eller månaden i filens adress, räknad från månadens första dag. Dagen då vi hämtade dokumentet räknas bara när inget annat datum är känt. Ett tillkännagivande till regeringen räknas inte som ett sådant beslut. Som dag räknas den som står under Datum i tabellen över partiernas dokument på /metod/. Är bara en del av åtgärden beslutad räknas meningen, när den uttryckligen går längre än beslutet, till exempel med fler fall, fler grupper eller en större ändring.
  • Stoppa eller avvisa: Att stoppa, häva eller ändra något som riksdagen redan har beslutat räknas som en åtgärd när meningen säger vilken regel det gäller. Att avvisa planer, förslag eller en inriktning som inte är beslutad räknas inte.
  • Område: Meningen hör till det område vars utskott beredde samma åtgärd i riksdagens senaste beslut om den, med eller utan omröstning. Ett beslut gäller samma åtgärd bara när ett beslutat förslag eller ett avslaget yrkande ber om just den åtgärd som meningen nämner. Ett yrkande om att utreda åtgärden, eller om en bredare eller en annan åtgärd, räknas inte. Ett budgetbeslut räknas när det beslutade förslaget eller ett avslaget yrkande gäller just åtgärden, till exempel ett bemyndigande att skänka visst materiel; riktlinjer för den ekonomiska politiken och ramar för utgiftsområden räknas inte. Finns inget sådant beslut avgör vad åtgärden ändrar eller inrättar, med meningens egna ord: den lag, regel, skatt, avgift, det stöd, system, den myndighet eller verksamhet som meningen nämner. Vad åtgärden ska uppnå, var meningen står i dokumentet och vilket utskott som brukar behandla ämnet avgör inte. En ändring av en skatt, socialavgift, ett skatteavdrag eller en skattebefrielse räknas till Skatter, också när riksdagen beredde den i ett annat utskott. Hör en del av meningen till ett utskott utanför de tio områdena, till exempel utrikesutskottet eller civilutskottet, räknar meningen upp politik i flera områden och räknas inte.
  • Syftar bakåt: Vi återger meningen som den står, också när ett ord i den syftar på en mening före.
  • Valmanifest: Som partiets valmanifest räknar vi det dokument inför riksdagsvalet 2026 som partiet självt kallar valmanifest eller valprogram, på omslaget eller när partiet presenterar det. Har partiet flera sådana dokument räknar vi det som partiet presenterade senast före valdagen den 13 september 2026. Har partiet inget dokument med något av de namnen räknar vi det dokument som partiet senast före valdagen presenterade som sin politik för valet i stort, till exempel en valplattform. Lokala och regionala dokument, kortversioner, lättlästa versioner och förslag till dokument räknas inte. Har partiet presenterat ett sådant dokument som vi inte har kunnat hämta, skriver vi det i en anmärkning vid partiets citat, och urvalet görs i de andra dokument från partiet som vi har hämtat, det senaste dokumentet inför valet först.

Hela metoden

Ekonomi och budget

L Liberalerna

”Därför ska euron bli vår nya valuta.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 15 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

En bedömning om urvalet

Bedömning: ”Därför ska euron bli vår nya valuta.” (sidan 15) räknas till Ekonomi och budget, eftersom inget riksdagsbeslut om samma åtgärd räknas (bet. 2025/26:FiU20 punkt 1, 9 juni 2026, gällde riktlinjerna för den ekonomiska politiken), och åtgärden ändrar Sveriges valuta. Vad åtgärden ska uppnå avgör inte. Annars blir citatet ”Fram till år 2030 vill vi ha 20 000 färre tjänster i byråkratiska kringfunktioner i offentlig sektor.” (sidan 16).

Skatter

L Liberalerna

”Därför vill vi kraftigt sänka den statliga inkomstskatten på högre inkomster, med målet att halvera den.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 16 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Arbetsmarknad

L Liberalerna

”Därför vill vi ha en helt statlig arbetslöshetsförsäkring i stället för dagens lapptäcke av a-kassor.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 17 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

En bedömning om urvalet

Bedömning: ”Därför vill vi införa en ny jämställdhetsbonus på 30 000 kronor per barn när du och din partner delar lika på föräldraledigheten, och öronmärka en fjärde månad i föräldraförsäkringen.” (sidan 6) räknas till Migration och socialförsäkring, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och åtgärden inför en bonus knuten till föräldraledigheten och öronmärker en månad i föräldraförsäkringen. Vad åtgärden ska uppnå, jämställda val, avgör inte. Annars blir den citatet.

Rättsväsende och brott

L Liberalerna

”Vi vill inrätta en finansiell elitstyrka med spetskompetens från Polisen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden med uppdrag att slå sönder de ekonomiska strukturer som göder gängbrottsligheten.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 24 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

2 bedömningar om urvalet

Bedömning: ”Skadegörelse ska kunna leda till påföljder som hänger ihop med det eleven gjort, som att städa upp eller måla om, och dessutom till betalningsansvar för föräldrarna.” (sidan 11) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd: bet. 2025/26:CU38 punkt 1 (3 juni 2026) skärpte vårdnadshavares skadeståndsansvar för alla skador som barn orsakar genom brott, en bredare åtgärd. Ledet om påföljder gäller elever i skolan, och ledet om betalningsansvar ändrar föräldrarnas skadeståndsansvar, som inte hör till de tio områdena. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Därför ska vi fortsätta slå mot gängen, höja straffen för rekrytering av barn och utvisa fler gängkriminella utan svenskt medborgarskap.” (sidan 24) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd för ledet om utvisning: bet. 2025/26:SfU33 punkt 1 (16 juni 2026) gällde skärpta regler om utvisning på grund av brott för alla utlänningar, en bredare åtgärd. Ledet ändrar utvisningen av utlänningar, som hör till Migration och socialförsäkring, medan ledet om straff hör till Rättsväsende och brott. Vad åtgärden ska uppnå avgör inte, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Migration och socialförsäkring

L Liberalerna

”Därför vill vi införa en ny jämställdhetsbonus på 30 000 kronor per barn när du och din partner delar lika på föräldraledigheten, och öronmärka en fjärde månad i föräldraförsäkringen.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Vård och omsorg

L Liberalerna

”Förlossningsvården ska stärkas och vi vill att varje födande kvinna ska ha en egen barnmorska vid förlossningen och eftervården i hela landet.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

Utbildning och forskning

L Liberalerna

”Därför vill vi införa ett maxtak för barngrupper och reglera personaltätheten, så att förskollärare och barnskötare får tid för varje barn.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

En bedömning om urvalet

Bedömning: ”Vi vill att alla barn ska få utveckla sitt språk i förskolan.” (sidan 5) räknas inte, eftersom att få utveckla sitt språk är ett önskat läge och inte något bestämt enligt delregeln om rättigheter. Annars blir den citatet.

Näringsliv och energi

L Liberalerna

”Vi vill också att du som är företagare ska få kompensation när myndigheter inte ger besked inom utlovad tid.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 16 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

3 bedömningar om urvalet

Bedömning: ”Därför ska euron bli vår nya valuta.” (sidan 15) räknas till Ekonomi och budget, eftersom inget riksdagsbeslut om samma åtgärd räknas (bet. 2025/26:FiU20 punkt 1 gällde riktlinjerna för den ekonomiska politiken), och åtgärden ändrar Sveriges valuta. Vad åtgärden ska uppnå avgör inte. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Du som jobbar i offentlig sektor ska få tipspeng när du hittar onödiga bestämmelser som kan tas bort.” (sidan 16) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FiU25 punkt 2, 25 mars 2026, gällde lättnader i den offentliga sektorns administrativa börda i allmänhet, inte tipspeng). En åtgärd som gäller regler i allmänhet räknas till ett av de tio områdena bara när meningen säger vilka regler det gäller, och meningen säger inte vilka bestämmelser det gäller. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill också att du som är företagare ska få kompensation när myndigheter inte ger besked inom utlovad tid.” (sidan 16) räknas till Näringsliv och energi, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:NU15 punkt 2 gällde tidsgränser och servicegarantier, inte kompensation). En åtgärd som gäller myndigheters eller regeringens handläggning och beslut i ärenden i allmänhet räknas till ett av de tio områdena bara när meningen säger vilka ärenden det gäller, och meningen säger att den gäller företagares ärenden hos myndigheter. En ersättning till en namngiven grupp är något bestämt enligt delregeln om rättigheter när meningen knyter den till en bestämd händelse, och meningen knyter kompensationen till att myndigheter inte ger besked inom utlovad tid. Annars blir citatet ”Staten ska därför ge garantier för kärnreaktorer och andra långsiktiga investeringar.” (sidan 16).

Miljö och jordbruk

L Liberalerna

”Vi vill rädda Östersjön genom ett stopp för trålning nära våra kuster, och införa allmän jakt på skarv för att skydda skärgårdsmiljön.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 33 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

4 bedömningar om urvalet

Bedömning: ”Därför vill vi renovera och bygga ut järnvägen, och slopa förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort.” (sidan 20) räknas inte, eftersom ledet om förmånsbeskattningen är en skatteändring och räknas till Skatter, medan ledet om järnvägen ändrar järnvägen, som inte hör till de tio områdena. Meningen räknar alltså upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Elbilar ska gynnas genom bland annat sänkt elskatt vid laddstolpe och högre milersättning.” (sidan 20) räknas till Skatter, eftersom sänkt elskatt vid laddstolpe och högre skattefri milersättning är ändringar av skatter. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Avdraget för grön teknik ska breddas och förbättras så att fler hushåll kan bidra till klimatomställningen.” (sidan 20) räknas till Skatter, eftersom avdraget för grön teknik är ett skatteavdrag som ska ändras. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill snabba på arbetet i både Sverige och EU med att fasa ut farliga kemikalier och även skärpa kraven för näthandel, så att du vet att produkterna du köper inte innehåller giftiga ämnen.” (sidan 20) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och ledet om att skärpa kraven för näthandel ändrar regler för handeln på nätet, inte för kemikalier. Vad kraven ska uppnå, att produkterna inte innehåller giftiga ämnen, avgör inte, så meningen hör till mer än Miljö och jordbruk. Annars blir den citatet.

Försvar

L Liberalerna

”Vi vill att EU utvecklar en försvarsunion som bland annat ska omfatta gemensamt cyberförsvar och en europeisk drönar- och luftförsvarsvägg.”

Valmanifest: Liberalernas valmanifest 2026, sidan 32 i PDF-filen. Presenterat 2 juni 2026. Hämtad 9 november 2026.

5 bedömningar om urvalet

Bedömning: ”Sverige och EU ska fortsätta trappa upp sitt bistånd till Ukraina med vapen och ekonomiskt stöd ända till den siste ryske soldaten har lämnat.” (sidan 32) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd. Ett stöd mellan stater räknas till Försvar när meningen säger att det gäller försvaret och annars till utrikespolitiken: stödet med vapen hör till Försvar men det ekonomiska stödet till utrikespolitiken, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Ryskt markägande i Sverige ska stoppas.” (sidan 32) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd: bet. 2025/26:FöU10 punkt 21 (18 mars 2026) gällde ett yrkande om att snabbutreda ett förbud mot den ryska statens ägande av företag, fastigheter och infrastruktur, alltså en utredning om en bredare åtgärd, och ett om regeringens godkännande av direktinvesteringar och tomtköp nära skyddsområden, en annan åtgärd. Åtgärden ändrar vem som får äga mark i Sverige, en fråga om äganderätten till fast egendom som inte hör till de tio områdena, och meningen säger inte att den gäller försvaret. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill att EU utvecklar en försvarsunion som bland annat ska omfatta gemensamt cyberförsvar och en europeisk drönar- och luftförsvarsvägg.” (sidan 32) räknas till Försvar, eftersom att bygga upp en ny, namngiven drönar- och luftförsvarsvägg inom en försvarsunion är att inrätta något och inte bara ett mål för EU, inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och ett samarbete mellan stater eller inom EU räknas till Försvar när meningen säger att det gäller försvaret, och annars till utrikespolitiken, som ligger utanför de tio områdena; meningen gäller en försvarsunion med cyberförsvar och luftförsvar. Annars blir citatet ”Upprustningen av totalförsvaret gör det befogat att väsentligt fler unga kommer att kallas in till militär eller civil plikttjänstgöring.” (sidan 37 i partiprogrammet).

Bedömning: ”Upprustningen av totalförsvaret gör det befogat att väsentligt fler unga kommer att kallas in till militär eller civil plikttjänstgöring.” (sidan 37 i partiprogrammet) räknas till Försvar, eftersom meningen med kommer att säger vad som ska göras och delregeln om verb gäller bara när åtgärden enbart anges med ett annat verb, plikttjänstgöringen enligt totalförsvarsplikten är ett namngivet statligt system, så att väsentligt fler kommer att kallas in räknas som åtgärd enligt delregeln om riktning, inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FöU8 punkt 2, 15 april 2026, gällde bland annat att fler ska få genomgå grundutbildning i Försvarsmakten, en smalare åtgärd), plikttjänstgöringen hör till Försvar, och meningen går uttryckligen längre än det som gällde, med fler. Annars blir platsen tom.

Bedömning: ”Sverige ska inte exportera vapen till diktaturer.” (sidan 37 i partiprogrammet) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd: bet. 2025/26:UU18 punkt 3 (9 juni 2026) avslog yrkanden om ett förbud mot export av krigsmateriel till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, en bredare åtgärd. Åtgärden ändrar exporten av vapen till andra stater, och enligt läsningen om samarbete och stöd mellan stater räknas det till Försvar bara när meningen säger att det gäller försvaret, annars till utrikespolitiken, som ligger utanför de tio områdena. Annars blir den citatet.

Partiets dokument

Dokumenten som vi har letat i efter citat. Hur datumen är belagda står i Så räknar vi.

Partiets dokument som vi har letat i efter citat
DokumentDatumSidorHämtat
Liberalernas valmanifest 2026 (PDF-fil)Presenterat 2 juni 2026409 november 2026
Liberalernas partiprogram (PDF-fil)Antaget 2013, uppdaterat 2025399 november 2026

Nyheter märkta med partiet

De 4 senaste av 6 nyhetstexter som är märkta med L.

292–51 ja – nej

VoteringKonstitutionsutskottet

Aborträtten skrivs in i grundlagen – V och MP röstade nej till hela paketet

Riksdagen antog den 11 november slutligt en grundlagsändring som gör rätten till abort till en grundläggande fri- och rättighet. Samma beslut gör det möjligt att återkalla medborgarskap och att begränsa föreningsfriheten för kriminella sammanslutningar. 292 ledamöter röstade ja och 51 nej.

  • S
  • M
  • SD
  • V
  • C
  • KD
  • MP
  • L

Sammanställt av Politikradarns AI-redaktion – källor: Omröstning: betänkande 2026/27:KU9 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskapBetänkande 2026/27:KU9 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag) +1

322–21 ja – nej

VoteringKonstitutionsutskottet

Riksdagen antog tre grundlagsändringar – regeringen kan få särskilda befogenheter i fredstida kriser

Riksdagen antog den 11 november slutligt nya grundlagsregler för krig och allvarliga fredstida kriser. 322 ledamöter röstade ja och Miljöpartiets 21 röstade nej. Två ändringar om tillgänglighetskrav för medier och om beslagtaget material antogs utan votering.

  • S
  • M
  • SD
  • V
  • C
  • KD
  • MP
  • L

Sammanställt av Politikradarns AI-redaktion – källor: Omröstning: betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap, förslagspunkt 1Omröstning: betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap, förslagspunkt 3 +7

284–61 ja – nej

VoteringKonstitutionsutskottet

Riksdagen sa ja: det blir svårare att ändra grundlagen

Riksdagen antog den 4 november slutligt en grundlagsändring som höjer ribban för framtida grundlagsändringar och stärker domstolarnas oberoende. 284 ledamöter röstade ja. Bara Sverigedemokraterna röstade nej.

  • S
  • M
  • SD
  • V
  • C
  • KD
  • MP
  • L

Sammanställt av Politikradarns AI-redaktion – källor: Omröstning: betänkande 2026/27:KU4 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoendeBetänkande 2026/27:KU4 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag) +3

25–324 ja – nej

Votering

Elisabeth Thand Ringqvist (C) fick inte riksdagens stöd som statsminister

När riksdagen den 3 november prövade talmannens förslag att utse Elisabeth Thand Ringqvist till statsminister i en regering med C, S, KD, MP och L röstade 324 ledamöter nej. Endast Centerpartiet röstade ja.

  • S
  • M
  • SD
  • V
  • C
  • KD
  • MP
  • L

Sammanställt av Politikradarns AI-redaktion – källor: Omröstning 2026/27:1103-1: Prövning av talmannens förslag till statsminister den 3 novemberProtokoll 2026/27:13 +3

Motioner

Sajtens sökning har 0 motioner från riksmötet 2026/27 där minst en undertecknare hör till L, hämtade 17 november 2026 kl. 14:44. Motioner och betänkanden sedan riksmötet 2022/23 finns i Motionssök.

Andra partier

Alla partier · Alla verktyg