Vänsterpartiet och Kristdemokraterna

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna röstade lika i 51 % av de 2 088 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) där båda partierna röstade ja eller nej.

51 % röstade lika

  • Röstade lika
  • Röstade olika

Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade V och KD lika i 1 064 omröstningar och olika i 1 024, sammanlagt 2 088 av 2 571 omröstningar. 483 omröstningar räknas inte, eftersom minst ett av partierna avstod.

Källa: Riksdagens öppna data, voteringar, hämtade 17 november 2026 kl. 14:44.

Per riksmöte

Andel omröstningar där V och KD röstade lika, riksmöte för riksmöte under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen). Antal är omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej.

Andel omröstningar där V och KD röstade lika, per riksmöte, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)
RiksmöteRöstade likaAntal omröstningar
2022/2360 %470
2023/2457 %487
2024/2555 %501
2025/2636 %630

Riksmötet 2026/27: hittills har riksdagen hållit 7 omröstningar, utan omröstningar om motiveringen. Det är för få för att säga något om hur partierna röstar. Vi redovisar andelar när det finns minst 30. Omröstningarna under riksmötet 2026/27 ingår inte i övriga siffror på sidan.

Per politikområde

Områdena följer riksdagens utskott. Ett område visas när det under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) finns minst 30 omröstningar där V och KD båda röstade ja eller nej. Det område där partierna oftast röstade lika står först. Områden med samma andel står i bokstavsordning.

  • Röstade lika
  • Röstade olika
Andel omröstningar där V och KD röstade lika, per politikområde, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)
OmrådeStapelLikaAntal
Kultur och idrott69 %105
Miljö och jordbruk64 %207
Försvar62 %95
Arbetsmarknad62 %84
Trafik och infrastruktur58 %124
Bostäder och konsumenter57 %164
Grundlag och demokrati54 %147
Skatter53 %101
Rättsväsende och brott51 %200
Utbildning och forskning47 %189
Utrikes43 %95
Vård och omsorg42 %227
Näringsliv och energi42 %143
Ekonomi och budget42 %74
Migration och socialförsäkring24 %116

Alla 15 områden har minst 30 sådana omröstningar.

Av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) hör 20 inte till något av de 15 områdena: 17 från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) och 3 som inte gällde ett utskottsbetänkande. Sådana omröstningar ingår i siffrorna för hela perioden och per riksmöte, men inte i något område.

Under de två rubrikerna nedan står högst 3 områden var. Ett område står där bara när andelen, avrundad till hela procent som i tabellen, skiljer sig från andelen i alla områden utanför listan.

V och KD röstade oftast lika om

I 2 av de 15 områdena i tabellen var andelen högre än i alla områden utanför listan.

  • Kultur och idrott: 69 % av 105 omröstningar
  • Miljö och jordbruk: 64 % av 207 omröstningar

V och KD röstade minst ofta lika om

I 1 av de 15 områdena i tabellen var andelen lägre än i alla områden utanför listan.

  • Migration och socialförsäkring: 24 % av 116 omröstningar
Citera, bädda in eller ladda ner: V och KD

Källhänvisning

Källa: Politikradarn, politikradar.se, 17 november 2026

Bädda in diagrammet

Klistra in koden på din webbplats. Källan står i bilden.

<img src="https://politikradar.se/inbadda/partipar/v-kd.svg" alt="Andel omröstningar där Vänsterpartiet och Kristdemokraterna röstade lika, per politikområde, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)">

Öppna bilden (SVG)

Ladda ner data

Fritt att använda med källangivelse (CC BY 4.0).

Omröstningar där V och KD röstade olika

Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade V och KD olika i 1 024 av de 2 088 omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej. Olika betyder att det ena partiet röstade ja och det andra nej. Här visas 10 av dem, de senaste först.

  1. 2025/26:UU24, förslagspunkt 3

    Samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter

    Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 3 (V, MP).

    • V Nej – för reservation 3 (V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  2. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 3

    Värdeöverföringsförbud utan begränsningar

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 2 (S, V).

    • V Nej – för reservation 2 (S, V) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  3. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 2

    Förbud mot vinstutdelning

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (S, V, MP).

    • V Nej – för reservation 1 (S, V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  4. 2025/26:SoU40, förslagspunkt 1

    Regeringens lagförslag

    Betänkande: Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (V, C, MP).

    • V Nej – för reservation 1 (V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  5. 2025/26:SoU39, förslagspunkt 1

    Regeringens lagförslag

    Betänkande: Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (V, MP).

    • V Nej – för reservation 1 (V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  6. 2025/26:SoU38, förslagspunkt 5

    Översyn av särskilda befogenheter

    Betänkande: För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 5 (V, MP).

    • V Nej – för reservation 5 (V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  7. 2025/26:SoU38, förslagspunkt 2

    Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år

    Betänkande: För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 2 (S, V, C, MP).

    • V Nej – för reservation 2 (S, V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  8. 2025/26:SfU37, förslagspunkt 12

    Utvärdering och översyn av lagförslagen

    Betänkande: Skärpta villkor för anhöriginvandring

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 15 (S, V, C, MP).

    • V Nej – för reservation 15 (S, V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  9. 2025/26:SfU37, förslagspunkt 9

    Andra frågor om uppehållstillstånd för unga vuxna

    Betänkande: Skärpta villkor för anhöriginvandring

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 11 (V, C, MP).

    • V Nej – för reservation 11 (V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  10. 2025/26:SfU37, förslagspunkt 8

    Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer

    Betänkande: Skärpta villkor för anhöriginvandring

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 10 (S, V, C, MP).

    • V Nej – för reservation 10 (S, V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande

Omröstningar där V och KD röstade lika

Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade V och KD lika i 1 064 av de 2 088 omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej. Lika betyder att båda partierna röstade ja eller båda röstade nej. Här visas 5 av dem, de senaste först.

  1. 2025/26:UU24, förslagspunkt 5

    Övriga frågor

    Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 6 (MP).

    • V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  2. 2025/26:UU24, förslagspunkt 1

    Regeringens lagförslag

    Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (C).

    • V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  3. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 7

    Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 6 (C, MP).

    • V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  4. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 6

    Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 5 (C, MP).

    • V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  5. 2025/26:SoU40, förslagspunkt 2

    Frågor om tillstånd

    Betänkande: Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 2 (C).

    • V Ja – för utskottets förslag 20 ja, 0 nej, 1 avstod, 0 frånvarande
    • KD Ja – för utskottets förslag 19 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande

Listorna är ordnade efter riksmöte och beslutsdatum, de senaste först. Omröstningar från samma dag står i omvänd ordning efter betänkandets beteckning och förslagspunkt. En omröstning utan datum i underlaget står sist bland omröstningarna från sitt riksmöte.

Källa: betänkandena på riksdagen.se, länkade vid varje omröstning, och Riksdagens öppna data. Förslagspunkternas rubriker och datum hämtade 9 november 2026 kl. 11:46.

Vad partiprogrammen säger

Här står ett citat per parti för vart och ett av tio politikområden, ur partiets eget valmanifest eller program. Citaten återges ordagrant med sidnummer. Vi jämför inte citaten med varandra och värderar dem inte. Raderna som börjar med Bedömning: visar hur urvalsregeln tillämpades där regeltexten inte ensam avgjorde. Andelen vid varje område gäller omröstningarna under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen), där båda partierna röstade ja eller nej.

Anmärkning om Vänsterpartiets valmanifest 2026: Datumet är dagen då partiet enligt sin pressinbjudan skulle presentera valmanifestet. PDF-filen är enligt filens egna uppgifter skapad den 7 september 2026.

Så valde vi citaten

För vart och ett av tio politikområden letar vi först i partiets valmanifest inför valet 2026. Vi tar den första meningen, i dokumentets ordning, som handlar om området, säger vad partiet vill göra eller ska göra och nämner en konkret åtgärd som går att kontrollera, till exempel en lagändring, en skatteändring, en siffra eller en namngiven reform. Meningen får vara högst 40 ord. Meningar som bara beskriver ett mål eller ett önskat läge, till exempel ”Målet bör vara att …”, räknas inte. En mening som bara anger en riktning, till exempel att något ska stärkas, byggas ut eller öka, räknas inte, om den inte också nämner en sådan åtgärd. Meningen ska handla om området, och en mening som räknar upp politik i flera områden räknas inte. Finns ingen sådan mening i valmanifestet letar vi på samma sätt i partiets partiprogram, principprogram eller idéprogram. Finns ingen där heller skriver vi att underlaget inte räcker. Citaten återges ordagrant med sidnummer, och vi sammanfattar inte vad partiet menar. Urvalet görs av AI enligt regeln, och varje citat kontrolleras maskinellt mot partiets eget dokument. Sidnumret är sidans plats i PDF-filen, räknat från filens första sida, och kan skilja sig från numret som är tryckt på sidan. Typografiska ligaturer, som fi och fl, skrivs som vanliga bokstäver, och ord som är avstavade vid radslut skrivs ihop. Anger varken partiet eller dokumentet när ett valmanifest antogs, visar vi dagen då partiet presenterade det, när den är känd, och skriver Presenterat framför datumet.

  • Alla delregler: En mening räknas bara när den klarar grundregeln och alla delregler. En mening som klarar delregeln om att stoppa eller avvisa räknas alltså inte, om den inte också klarar delregeln om verb.
  • Verb: Meningen ska säga vad partiet vill göra eller vad som ska göras med orden vill, ska eller kommer att, eller vara en punkt i en punktlista eller numrerad lista med partiets förslag; då får verbet stå i imperativ eller infinitiv eller saknas. En mening där åtgärden bara anges med ett annat verb, till exempel avser, förordar, arbetar för, säger nej till, accepterar inte, går till val på eller förbereds, räknas inte. Står vill eller ska framför ett sådant verb, som i ”vill arbeta för”, räknas meningen inte heller.
  • Behovsord: En mening som innehåller något av orden behöver, behövs, behöva, krävs, måste eller bör räknas inte, också när en annan del av meningen säger vad partiet vill eller ska göra.
  • Rubriker: Rubriker räknas inte som meningar, också när de slutar med punkt eller har ett nummer. En rubrik är en rad som står för sig ovanför ett stycke eller en punkt, eller text i början av ett stycke eller en punkt som är satt i annan stil än texten efter den, till exempel fetare, större eller i annan färg. Innehållsförteckningar, bildtexter, diagram och rutor som upprepar en mening ur brödtexten eller beskriver vad partiet redan har gjort räknas inte heller. Punkter i en punktlista räknas som meningar, också när de saknar slutpunkt, och citeras utan listans inledningsord. Står det en text under en punkt i en punktlista räknas textens meningar som delar av punkten.
  • Riktning: En mening som säger att något ska stärkas, skärpas, förbättras, utökas, byggas ut eller öka räknas som en åtgärd när det som ska ändras är en namngiven lag, regel, avgift, försäkring, ett namngivet krav, stöd eller statligt system, till exempel högkostnadsskyddet. Att stärka, bygga ut eller öka något annat, till exempel en verksamhet, en sektor, en energikälla eller ett ägande, räknas inte.
  • Rättigheter: En mening som säger att en namngiven grupp ska ha rätt till eller få något bestämt, till exempel en egen barnmorska vid förlossningen, räknas som en åtgärd.
  • Uppdrag och utredningar: Att ge en myndighet ett uppdrag eller att utreda en regel räknas som en åtgärd, när meningen säger vad uppdraget eller utredningen gäller.
  • Skatt: En skatteändring räknas som åtgärd när meningen säger vilken skatt, socialavgift eller vilket skatteavdrag som ändras, med namnet eller med det som beskattas, till exempel skatt på arv. En mening som bara säger att skatten ska sänkas eller höjas för en grupp räknas inte.
  • Beslutat läge: En åtgärd räknas inte när den redan gällde enligt lag eller förordning, eller redan var beslutad av riksdagen, den dag partiet presenterade eller antog dokumentet, också om beslutet ännu inte hade trätt i kraft. Anger dokumentet bara år eller månad räknas periodens första dag. Saknas datum i dokumentet räknas det tidigaste datum vi kan belägga, till exempel dagen då partiet presenterade dokumentet eller månaden i filens adress, räknad från månadens första dag. Dagen då vi hämtade dokumentet räknas bara när inget annat datum är känt. Ett tillkännagivande till regeringen räknas inte som ett sådant beslut. Som dag räknas den som står under Datum i tabellen över partiernas dokument på /metod/. Är bara en del av åtgärden beslutad räknas meningen, när den uttryckligen går längre än beslutet, till exempel med fler fall, fler grupper eller en större ändring.
  • Stoppa eller avvisa: Att stoppa, häva eller ändra något som riksdagen redan har beslutat räknas som en åtgärd när meningen säger vilken regel det gäller. Att avvisa planer, förslag eller en inriktning som inte är beslutad räknas inte.
  • Område: Meningen hör till det område vars utskott beredde samma åtgärd i riksdagens senaste beslut om den, med eller utan omröstning. Ett beslut gäller samma åtgärd bara när ett beslutat förslag eller ett avslaget yrkande ber om just den åtgärd som meningen nämner. Ett yrkande om att utreda åtgärden, eller om en bredare eller en annan åtgärd, räknas inte. Ett budgetbeslut räknas när det beslutade förslaget eller ett avslaget yrkande gäller just åtgärden, till exempel ett bemyndigande att skänka visst materiel; riktlinjer för den ekonomiska politiken och ramar för utgiftsområden räknas inte. Finns inget sådant beslut avgör vad åtgärden ändrar eller inrättar, med meningens egna ord: den lag, regel, skatt, avgift, det stöd, system, den myndighet eller verksamhet som meningen nämner. Vad åtgärden ska uppnå, var meningen står i dokumentet och vilket utskott som brukar behandla ämnet avgör inte. En ändring av en skatt, socialavgift, ett skatteavdrag eller en skattebefrielse räknas till Skatter, också när riksdagen beredde den i ett annat utskott. Hör en del av meningen till ett utskott utanför de tio områdena, till exempel utrikesutskottet eller civilutskottet, räknar meningen upp politik i flera områden och räknas inte.
  • Syftar bakåt: Vi återger meningen som den står, också när ett ord i den syftar på en mening före.
  • Valmanifest: Som partiets valmanifest räknar vi det dokument inför riksdagsvalet 2026 som partiet självt kallar valmanifest eller valprogram, på omslaget eller när partiet presenterar det. Har partiet flera sådana dokument räknar vi det som partiet presenterade senast före valdagen den 13 september 2026. Har partiet inget dokument med något av de namnen räknar vi det dokument som partiet senast före valdagen presenterade som sin politik för valet i stort, till exempel en valplattform. Lokala och regionala dokument, kortversioner, lättlästa versioner och förslag till dokument räknas inte. Har partiet presenterat ett sådant dokument som vi inte har kunnat hämta, skriver vi det i en anmärkning vid partiets citat, och urvalet görs i de andra dokument från partiet som vi har hämtat, det senaste dokumentet inför valet först.

Hela metoden

Ekonomi och budget

V och KD röstade lika i 42 % av 74 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vänsterpartiet föreslår att statsbidragen till regionerna ska räknas upp i takt med kostnader och behov.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 5 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vänsterpartiet vill halvera skatteorättvisan mellan Sveriges kommuner och ta ett första steg mot ett mer jämlikt land.” (sidan 5) räknas inte, eftersom meningen anger ett mål med en siffra men inte säger vilken skatt eller vilket system som ändras. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vänsterpartiet föreslår att statsbidragen till regionerna ska räknas upp i takt med kostnader och behov.” (sidan 5) räknas till Ekonomi och budget, eftersom meningen med ska säger vad som ska göras, delregeln om verb gäller bara när åtgärden enbart anges med ett annat verb, och meningen säger vilket statligt stöd som ska ändras, statsbidragen till regionerna, och hur, med en uppräkning i takt med kostnader och behov, vilket går att kontrollera; inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FiU26 punkt 2, 18 mars 2026, gällde de generella statsbidragen till både kommuner och regioner), och det åtgärden ändrar är statsbidragen till regionerna, inte vården som de ska betala för. Annars blir citatet ”Vänsterpartiet vill att den ska ersättas av en ny upphandlingslag för skattefinansierade välfärdstjänster.” (sidan 8).

KD Kristdemokraterna

”Gör under en 20-årsperiod undantag från statens balanskrav för att kunna göra nödvändiga investeringar som leder till tillväxt.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Skatter

V och KD röstade lika i 53 % av 101 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”För att fler ska kunna vara med i a-kassan vill vi stärka skattereduktionen för medlemsavgiften.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 11 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vänsterpartiet vill halvera skatteorättvisan mellan Sveriges kommuner och ta ett första steg mot ett mer jämlikt land.” (sidan 5) räknas inte, eftersom meningen anger ett mål med en siffra men inte säger vilken skatt eller vilket system som ändras. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”För att fler ska kunna vara med i a-kassan vill vi stärka skattereduktionen för medlemsavgiften.” (sidan 11) räknas till Skatter, eftersom skattereduktionen för medlemsavgiften i a-kassan är ett namngivet skatteavdrag, meningen säger att det ska stärkas och går därmed längre än den skattereduktion som finns, och en ändring av ett skatteavdrag räknas till Skatter. Annars blir citatet ”Vi vill inför en oligopolskatt på bankernas övervinster.” (sidan 13).

KD Kristdemokraterna

”Reavinstskatten ska därför avskaffas efter en tids ägande genom att reavinstskatten minskas efter fem år med 2 procent årligen.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 3 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Arbetsmarknad

V och KD röstade lika i 62 % av 84 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vänsterpartiet vill rulla tillbaka Tidöregeringens försämringar av A-kassan.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 11 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vänsterpartiet vill rulla tillbaka Tidöregeringens försämringar av A-kassan.” (sidan 11) räknas till Arbetsmarknad, eftersom A-kassan är en namngiven försäkring och meningen säger att försämringarna av den ska rullas tillbaka, alltså att försäkringen ska förbättras (delregeln om riktning); inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och det åtgärden ändrar är A-kassan. Annars blir citatet ”Vi vill att experimentet med privat arbetsförmedling avslutas.” (sidan 16).

KD Kristdemokraterna

”Avskaffa Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form och överför ansvaret för matchning, stöd och utbildning till kommunerna.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 7 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Ställ krav på att alla som nyanställs i barnomsorg och äldreomsorg har goda kunskaper i svenska.” (sidan 5) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd i båda verksamheterna (bet. 2025/26:SoU26 gällde ett språkkrav inom äldreomsorgen), och kravet på goda kunskaper i svenska nämner ingen egen lag och inget eget system, så det är verksamheterna som meningen nämner som avgör: barnomsorgen, som hör till Utbildning och forskning, och äldreomsorgen, som hör till Vård och omsorg, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Ge en ekonomisk bonus till pensionärer som återvänder till vården och omsorgen för att arbeta.” (sidan 5) räknas till Vård och omsorg, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och bonusen är inget namngivet stöd utan ges för arbete i den verksamhet som meningen nämner, vården och omsorgen. Annars blir den citatet.

Rättsväsende och brott

V och KD röstade lika i 51 % av 200 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

Underlaget räcker inte.

Vi letade i Vänsterpartiets valmanifest 2026 (PDF-fil) och Vänsterpartiets partiprogram (PDF-fil) utan att hitta någon mening om området som uppfyller urvalsregeln.

KD Kristdemokraterna

”Vård, skola och omsorg ska alltid göra utdrag ur belastnings- och misstankeregistren, både vid nyanställning och regelbundet för befintliga medarbetare.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 5 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Vård, skola och omsorg ska alltid göra utdrag ur belastnings- och misstankeregistren, både vid nyanställning och regelbundet för befintliga medarbetare.” (sidan 5) räknas till Rättsväsende och brott, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och det meningen ändrar är användningen av belastnings- och misstankeregistren, ett system som meningen nämner, så det är systemet som avgör, medan vård, skola och omsorg är de verksamheter där kontrollerna ska göras. Annars blir citatet ”Ge Åklagarmyndigheten befogenhet att stoppa utbetalningar till och häva kontrakt med utförare inom välfärdssystemen som misstänks för kopplingar till organiserad brottslighet.” (sidan 5).

Migration och socialförsäkring

V och KD röstade lika i 24 % av 116 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”För att komma i kapp de senaste årens kraftiga prisökningar vill vi höja barnbidraget, och därefter prisindexera det.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 11 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

KD Kristdemokraterna

”Successiv förlängning av föräldraförsäkringen med ytterligare sex månader.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 3 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Vård och omsorg

V och KD röstade lika i 42 % av 227 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Därför vill Vänsterpartiet återställa högkostnadsskyddet för läkemedel.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vänsterpartiet föreslår att statsbidragen till regionerna ska räknas upp i takt med kostnader och behov.” (sidan 5) räknas inte till Vård och omsorg, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FiU26 punkt 2, 18 mars 2026, gällde de generella statsbidragen till både kommuner och regioner) och det åtgärden ändrar är statsbidragen till regionerna, som hör till Ekonomi och budget; vad pengarna ska betala för avgör inte. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vänsterpartiet vill kraftigt öka antalet läkare på vårdcentralerna, så att alla kan få en fast läkare.” (sidan 5) räknas inte, eftersom att öka antalet läkare på vårdcentralerna är att bygga ut en verksamhet, och meningen nämner ingen lag, regel eller något namngivet stöd och ger ingen grupp rätt till en fast läkare (delreglerna om riktning och om rättigheter). Annars blir den citatet.

KD Kristdemokraterna

”Den som har svårt att bli gravid ska få hjälp av IVF-behandling, också för att få syskon till sitt första eller andra barn.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 3 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Utöka och utveckla det nationella fritidskortet med fler årskullar, så att en meningsfull fritid är möjlig för alla barn.” (sidan 3) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:SoU12 punkt 11, 4 februari 2026, gällde andra ändringar i fritidskortet, uppföljning och yrkanden om fritidskortet i allmänhet), och det som ändras är fritidskortet, ett stöd till barns fritid, och fritiden hör inte till något av de tio områdena. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Garantera en fungerande familjerådgivning utan långa kötider och med rimliga avgifter.” (sidan 3) räknas inte, eftersom den beskriver ett önskat läge, en familjerådgivning som fungerar utan långa kötider och med rimliga avgifter, och inte nämner någon regel, siffra eller avgift som ska ändras. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Bygg ut och satsa på föräldrastödsprogram till alla familjer.” (sidan 3) räknas inte, eftersom att bygga ut och satsa på föräldrastödsprogram bara anger en riktning för en verksamhet, och meningen säger inte att familjerna ska ha rätt till något bestämt. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Inför åldersgräns för sociala medier och ge föräldrar stöd att säga nej.” (sidan 3) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:KU18 punkt 1, 21 januari 2026, gällde yrkanden om att se över hur åldersgränser kan införas, en utredning), och det som ändras, reglerna för sociala medier, hör till medie- och yttrandefrihetsfrågor, som ligger utanför de tio områdena. Annars blir den citatet.

Utbildning och forskning

V och KD röstade lika i 47 % av 189 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vänsterpartiet vill höja personalens kompetens genom ett barnskötarlyft där barnskötares yrkestitel skyddas och där personal i förskolan som saknar rätt utbildning ska få en utbildningssatsning.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

KD Kristdemokraterna

”Inför en elevhälsogaranti – elever ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 4 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Lärare, inte skärmar, ska leda undervisningen i skolan.” (sidan 3) räknas inte, eftersom den beskriver ett önskat läge och inte nämner någon regel som ska införas eller ändras. Annars blir den citatet.

Näringsliv och energi

V och KD röstade lika i 42 % av 143 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vi vill göra svenska elpriser billigare genom att frikoppla det svenska elpriset från den dyra utländska elen.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 13 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vi vill göra svenska elpriser billigare genom att frikoppla det svenska elpriset från den dyra utländska elen.” (sidan 13) räknas till Näringsliv och energi, eftersom att frikoppla det svenska elpriset från elen i utlandet är en ändring av hur elpriset sätts som går att kontrollera, inte bara ett mål om billigare el: meningen säger vad som ska ändras, och riksdagen har prövat modellen (bet. 2025/26:NU17 punkt 1, 15 april 2026). Det åtgärden ändrar är elpriset. Annars blir citatet ”Vi vill se ett statligt bolag havsvindkraftprojekt.” (sidan 19).

KD Kristdemokraterna

”Inför generella tullar som riktas mot länders kolkraftsanvändning.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Möjliggör för regeringen att förordna fram beslut som brådskar för att säkra omställningen och öka Sveriges oberoende och beredskap.” (sidan 6) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och en åtgärd som gäller myndigheters eller regeringens handläggning och beslut i ärenden i allmänhet räknas till ett av de tio områdena bara när meningen säger vilka ärenden det gäller, till exempel företagares ärenden; meningen säger inte vilka beslut det gäller. Annars blir den citatet.

Miljö och jordbruk

V och KD röstade lika i 64 % av 207 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en utsläppsbudget och ett omställningsprogram som kan ta oss hela vägen till utsläpp nära noll.”

Partiprogram: Vänsterpartiets partiprogram, sidan 17 i PDF-filen. Antaget 2024. Hämtad 10 november 2026.

Bedömning: ”Vi vill ha bindande krav på pristransparens så att djurägare vet vad vården kostar innan behandlingen genomförs, nationella tariffer för veterinärvården, och att Konkurrensverket får skarpare verktyg mot oligopol.” (sidan 13 i valmanifestet) räknas inte, eftersom kraven på veterinärvården hör till Miljö och jordbruk och Konkurrensverkets verktyg mot oligopol till Näringsliv och energi, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill se en bred elbilspremie som når betydligt fler hushåll än i dag.” (sidan 19 i valmanifestet) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:MJU1 punkt 1 Statens budget inom utgiftsområde 20, 16 december 2025, utan omröstning, avslog yrkanden om en högre elbilsbonus i glesbygd, motion 2025/26:3422 yrkande 121, och om att utreda en bilbonus på 50 000 kronor, motion 2025/26:3582 yrkande 65, och bet. 2025/26:MJU16 punkt 11, 11 mars 2026, gällde ett nytt stöd till elbilsleasing, andra åtgärder eller en utredning), och det som premien betalar för är enligt meningens egna ord elbilar; bilar och trafik hör inte till något av de tio områdena, och vad premien ska uppnå avgör inte. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en utsläppsbudget och ett omställningsprogram som kan ta oss hela vägen till utsläpp nära noll.” (sidan 17 i partiprogrammet) räknas till Miljö och jordbruk, eftersom meningen nämner ett styrmedel som ska införas, en utsläppsbudget, inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:MJU16 punkt 5, 11 mars 2026, gällde mer bestämda utsläppsbudgetar, i linje med Parisavtalets temperaturmål eller årliga fram till 2040), och åtgärden inför en budget för utsläppen, som hör till Miljö och jordbruk; omställningsprogrammet anges bara med vad det kan uppnå och hör inte till något annat område. Annars blir platsen tom.

KD Kristdemokraterna

”Förenkla reglerna för skyddsjakt, håll rovdjursstammarna på rimliga nivåer och säkra tillgången till jaktskyttebanor.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 8 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Inför en ventil och ett snabbspår för att väga olika riksintressen mot varandra.” (sidan 6) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:CU20 punkt 1, 4 mars 2026, gällde att överväga eller se över riksintressena), och det som ändras är hur riksintressen vägs mot varandra, alltså hushållningen med mark och vatten i samhällsplaneringen, som ligger utanför de tio områdena. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Väg in samhällsekonomiska vinster i tillståndsprocesser.” (sidan 6) räknas inte, eftersom den inte säger vilken tillståndsprövning eller regel som ska ändras och därför inte nämner en konkret åtgärd som går att kontrollera. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Minska antalet riksintressen och deras areella utbredning.” (sidan 6) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:CU20 punkt 1 gällde att överväga eller se över antalet och arealen), och det som ändras är riksintressena, som hör till hushållningen med mark och vatten i samhällsplaneringen, utanför de tio områdena. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Inför generella tullar som riktas mot länders kolkraftsanvändning.” (sidan 6) räknas till Näringsliv och energi, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd och det som införs är tullar, som hör till handelspolitiken; vad tullarna ska uppnå avgör inte. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Sverige ska ha samma klimatmål som EU – och EU ska ställa krav på övriga världen att börja begränsa sina klimatskadliga utsläpp.” (sidan 6) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:MJU16 punkterna 1, 2 och 4, 11 mars 2026, gällde att höja eller skärpa Sveriges klimatmål och att driva på klimatarbetet i EU och internationellt, andra åtgärder), och ledet om att EU ska ställa krav på övriga världen gäller EU:s förhållande till andra stater; ett samarbete mellan stater eller inom EU räknas till Försvar när meningen säger att det gäller försvaret, och annars till utrikespolitiken, som ligger utanför de tio områdena, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Fortsätt det omfattande arbetet för att rensa i regelbördan och sänka böndernas kostnader ytterligare.” (sidan 8) räknas inte, eftersom den bara anger en riktning, att rensa i regelbördan och sänka kostnaderna, och inte säger vilken regel, avgift eller kostnad som ska ändras. Annars blir den citatet.

Försvar

V och KD röstade lika i 62 % av 95 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.”

Partiprogram: Vänsterpartiets partiprogram, sidan 27 i PDF-filen. Antaget 2024. Hämtad 10 november 2026.

Bedömning: ”Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.” (sidan 27 i partiprogrammet) räknas till Försvar, eftersom allmän värnplikt är en regel om vilka plikten ska gälla, så meningen anger inte bara ett önskat läge, och den går uttryckligen längre än det som gällde, med fler grupper: enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skrivs bara det antal in för värnplikt som behövs (3 kap. 2 §). Annars blir platsen tom.

KD Kristdemokraterna

”Allmän försvarsutbildning ska gälla alla unga – antingen militär utbildning eller civilförsvarsutbildning.”

Valmanifest: Kristdemokraternas valmanifest 2026, sidan 9 i PDF-filen. Presenterat 21 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Det här kan siffrorna inte säga

  • De flesta beslut fattas utan rösträkning. Under riksmötena 2022/23–2025/26 avgjordes 6 397 av 8 965 förslagspunkter utan rösträkning. 5 av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) slutade med att alla åtta partier röstade likadant, så en omröstning handlar nästan alltid om en fråga där partierna är oense. Partierna är därför mer överens än siffrorna här visar.
  • Lika röst betyder inte samma skäl. Två partier kan rösta nej av helt olika anledningar. Ett parti som röstar nej kan också dela målet men vilja nå det på ett annat sätt.
  • Rollen spelar roll. Att sitta i regering eller opposition påverkar hur ett parti röstar. Efter valet 2026 kan bilden bli en annan.
  • Rösterna visar partier, inte personer. Under riksmötena 2022/23–2025/26 lade partiernas ledamöter 703 010 ja- och nej-röster i omröstningar där det egna partiet röstade ja eller nej, också i omröstningarna om motiveringen. Av dem gick 278 emot partiets linje.

Så räknar vi

  • Underlag: alla 2 571 omröstningar i kammaren under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen), från Riksdagens öppna data. Poster i Riksdagens öppna data räknas inte när betänkandets dokumentstatus anger att förslagspunkten avgjordes utan rösträkning, eller anger en annan omröstning för samma förslagspunkt och fråga. Det gäller 5 poster under riksmötena 2022/23 till 2025/26, och de står under Poster som inte räknas. Alla siffror och listor på sidan bygger på det underlaget, utom rutan om riksmötet 2026/27, som redovisas för sig. Hämtat 17 november 2026 kl. 14:44.
  • Partiets linje: det vanligaste av ja, nej och avstår bland partiets ledamöter som röstade. Ingen tydlig linje betyder att de två vanligaste alternativen fick lika många röster eller att ingen av partiets ledamöter röstade.
  • Lika och olika: lika är när V och KD båda röstade ja eller båda nej. Olika är ja mot nej. Omröstningar där minst ett av partierna saknade tydlig linje eller avstod räknas inte.

Så räknar vi: hela metoden · Alla par på Vem röstar med vem?

Fler sidor om partierna

Alla 28 par · V och KD på Vem röstar med vem? · Alla verktyg