Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade lika i 68 % av de 1 700 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) där båda partierna röstade ja eller nej.

68 % röstade lika

  • Röstade lika
  • Röstade olika

Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade V och MP lika i 1 159 omröstningar och olika i 541, sammanlagt 1 700 av 2 571 omröstningar. 871 omröstningar räknas inte: i 1 saknade minst ett av partierna tydlig linje, och i 870 hade båda partierna en linje och minst ett av dem avstod.

Källa: Riksdagens öppna data, voteringar, hämtade 17 november 2026 kl. 14:44.

Per riksmöte

Andel omröstningar där V och MP röstade lika, riksmöte för riksmöte under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen). Antal är omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej.

Andel omröstningar där V och MP röstade lika, per riksmöte, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)
RiksmöteRöstade likaAntal omröstningar
2022/2370 %386
2023/2462 %399
2024/2568 %387
2025/2671 %528

Riksmötet 2026/27: hittills har riksdagen hållit 7 omröstningar, utan omröstningar om motiveringen. Det är för få för att säga något om hur partierna röstar. Vi redovisar andelar när det finns minst 30. Omröstningarna under riksmötet 2026/27 ingår inte i övriga siffror på sidan.

Per politikområde

Områdena följer riksdagens utskott. Ett område visas när det under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) finns minst 30 omröstningar där V och MP båda röstade ja eller nej. Det område där partierna oftast röstade lika står först. Områden med samma andel står i bokstavsordning.

  • Röstade lika
  • Röstade olika
Andel omröstningar där V och MP röstade lika, per politikområde, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)
OmrådeStapelLikaAntal
Näringsliv och energi77 %115
Trafik och infrastruktur77 %91
Migration och socialförsäkring76 %101
Utrikes76 %79
Ekonomi och budget75 %61
Skatter70 %77
Vård och omsorg69 %182
Miljö och jordbruk68 %149
Grundlag och demokrati66 %134
Utbildning och forskning66 %162
Bostäder och konsumenter63 %149
Rättsväsende och brott63 %183
Kultur och idrott62 %68
Arbetsmarknad61 %61
Försvar60 %75

Alla 15 områden har minst 30 sådana omröstningar.

Av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) hör 20 inte till något av de 15 områdena: 17 från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) och 3 som inte gällde ett utskottsbetänkande. Sådana omröstningar ingår i siffrorna för hela perioden och per riksmöte, men inte i något område.

Under de två rubrikerna nedan står högst 3 områden var. Ett område står där bara när andelen, avrundad till hela procent som i tabellen, skiljer sig från andelen i alla områden utanför listan.

V och MP röstade oftast lika om

I 2 av de 15 områdena i tabellen var andelen högre än i alla områden utanför listan.

  • Näringsliv och energi: 77 % av 115 omröstningar
  • Trafik och infrastruktur: 77 % av 91 omröstningar

V och MP röstade minst ofta lika om

I 3 av de 15 områdena i tabellen var andelen lägre än i alla områden utanför listan.

  • Försvar: 60 % av 75 omröstningar
  • Arbetsmarknad: 61 % av 61 omröstningar
  • Kultur och idrott: 62 % av 68 omröstningar
Citera, bädda in eller ladda ner: V och MP

Källhänvisning

Källa: Politikradarn, politikradar.se, 17 november 2026

Bädda in diagrammet

Klistra in koden på din webbplats. Källan står i bilden.

<img src="https://politikradar.se/inbadda/partipar/v-mp.svg" alt="Andel omröstningar där Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade lika, per politikområde, under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen)">

Öppna bilden (SVG)

Ladda ner data

Fritt att använda med källangivelse (CC BY 4.0).

Omröstningar där V och MP röstade olika

Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade V och MP olika i 541 av de 1 700 omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej. Olika betyder att det ena partiet röstade ja och det andra nej. Här visas 10 av dem, de senaste först.

  1. 2025/26:UU24, förslagspunkt 5

    Övriga frågor

    Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 6 (MP).

    • V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Nej – för reservation 6 (MP) 0 ja, 18 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  2. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 7

    Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 6 (C, MP).

    • V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Nej – för reservation 6 (C, MP) 0 ja, 18 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  3. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 6

    Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 5 (C, MP).

    • V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Nej – för reservation 5 (C, MP) 0 ja, 18 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  4. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 3

    Värdeöverföringsförbud utan begränsningar

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 2 (S, V).

    • V Nej – för reservation 2 (S, V) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Ja – för utskottets förslag 17 ja, 1 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  5. 2025/26:SkU30, förslagspunkt 1

    Regeringens lagförslag

    Betänkande: Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (V).

    • V Nej – för reservation 1 (V) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Ja – för utskottets förslag 18 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  6. 2025/26:FiU45, förslagspunkt 1

    Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder

    Betänkande: Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (S, V).

    • V Nej – för reservation 1 (S, V) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Ja – för utskottets förslag 18 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  7. 2025/26:AU13, förslagspunkt 1

    En nationell strategi mot våld, förtryck och utnyttjande

    Betänkande: Frihet från våld, förtryck och utnyttjande – En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (S, MP).

    • V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Nej – för reservation 1 (S, MP) 0 ja, 18 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  8. 2025/26:SoU34, förslagspunkt 9

    Genomföranderedovisning

    Betänkande: En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 8 (MP).

    • V Ja – för utskottets förslag 20 ja, 1 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Nej – för reservation 8 (MP) 0 ja, 18 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  9. 2025/26:SoU34, förslagspunkt 8

    En nationell övergångsplan

    Betänkande: En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 7 (V).

    • V Nej – för reservation 7 (V) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Ja – för utskottets förslag 18 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  10. 2025/26:NU24, förslagspunkt 2

    Områden för kärnkraft och havsvindkraft

    Betänkande: Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 3 (V).

    • V Nej – för reservation 3 (V) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Ja – för utskottets förslag 18 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande

Omröstningar där V och MP röstade lika

Under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) röstade V och MP lika i 1 159 av de 1 700 omröstningar där båda partierna röstade ja eller nej. Lika betyder att båda partierna röstade ja eller båda röstade nej. Här visas 5 av dem, de senaste först.

  1. 2025/26:UU24, förslagspunkt 3

    Samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter

    Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 3 (V, MP).

    • V Nej – för reservation 3 (V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Nej – för reservation 3 (V, MP) 0 ja, 18 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  2. 2025/26:UU24, förslagspunkt 1

    Regeringens lagförslag

    Betänkande: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (C).

    • V Ja – för utskottets förslag 21 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Ja – för utskottets förslag 18 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  3. 2025/26:UbU30, förslagspunkt 2

    Förbud mot vinstutdelning

    Betänkande: Skärpta villkor för friskolesektorn

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (S, V, MP).

    • V Nej – för reservation 1 (S, V, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Nej – för reservation 1 (S, V, MP) 0 ja, 18 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  4. 2025/26:SoU40, förslagspunkt 2

    Frågor om tillstånd

    Betänkande: Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 2 (C).

    • V Ja – för utskottets förslag 20 ja, 0 nej, 1 avstod, 0 frånvarande
    • MP Ja – för utskottets förslag 18 ja, 0 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
  5. 2025/26:SoU40, förslagspunkt 1

    Regeringens lagförslag

    Betänkande: Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar

    Ja: utskottets förslag. Nej: reservation 1 (V, C, MP).

    • V Nej – för reservation 1 (V, C, MP) 0 ja, 21 nej, 0 avstod, 0 frånvarande
    • MP Nej – för reservation 1 (V, C, MP) 0 ja, 18 nej, 0 avstod, 0 frånvarande

Listorna är ordnade efter riksmöte och beslutsdatum, de senaste först. Omröstningar från samma dag står i omvänd ordning efter betänkandets beteckning och förslagspunkt. En omröstning utan datum i underlaget står sist bland omröstningarna från sitt riksmöte.

Källa: betänkandena på riksdagen.se, länkade vid varje omröstning, och Riksdagens öppna data. Förslagspunkternas rubriker och datum hämtade 9 november 2026 kl. 11:46.

Vad partiprogrammen säger

Här står ett citat per parti för vart och ett av tio politikområden, ur partiets eget valmanifest eller program. Citaten återges ordagrant med sidnummer. Vi jämför inte citaten med varandra och värderar dem inte. Raderna som börjar med Bedömning: visar hur urvalsregeln tillämpades där regeltexten inte ensam avgjorde. Andelen vid varje område gäller omröstningarna under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen), där båda partierna röstade ja eller nej.

Anmärkning om Vänsterpartiets valmanifest 2026: Datumet är dagen då partiet enligt sin pressinbjudan skulle presentera valmanifestet. PDF-filen är enligt filens egna uppgifter skapad den 7 september 2026.

Så valde vi citaten

För vart och ett av tio politikområden letar vi först i partiets valmanifest inför valet 2026. Vi tar den första meningen, i dokumentets ordning, som handlar om området, säger vad partiet vill göra eller ska göra och nämner en konkret åtgärd som går att kontrollera, till exempel en lagändring, en skatteändring, en siffra eller en namngiven reform. Meningen får vara högst 40 ord. Meningar som bara beskriver ett mål eller ett önskat läge, till exempel ”Målet bör vara att …”, räknas inte. En mening som bara anger en riktning, till exempel att något ska stärkas, byggas ut eller öka, räknas inte, om den inte också nämner en sådan åtgärd. Meningen ska handla om området, och en mening som räknar upp politik i flera områden räknas inte. Finns ingen sådan mening i valmanifestet letar vi på samma sätt i partiets partiprogram, principprogram eller idéprogram. Finns ingen där heller skriver vi att underlaget inte räcker. Citaten återges ordagrant med sidnummer, och vi sammanfattar inte vad partiet menar. Urvalet görs av AI enligt regeln, och varje citat kontrolleras maskinellt mot partiets eget dokument. Sidnumret är sidans plats i PDF-filen, räknat från filens första sida, och kan skilja sig från numret som är tryckt på sidan. Typografiska ligaturer, som fi och fl, skrivs som vanliga bokstäver, och ord som är avstavade vid radslut skrivs ihop. Anger varken partiet eller dokumentet när ett valmanifest antogs, visar vi dagen då partiet presenterade det, när den är känd, och skriver Presenterat framför datumet.

  • Alla delregler: En mening räknas bara när den klarar grundregeln och alla delregler. En mening som klarar delregeln om att stoppa eller avvisa räknas alltså inte, om den inte också klarar delregeln om verb.
  • Verb: Meningen ska säga vad partiet vill göra eller vad som ska göras med orden vill, ska eller kommer att, eller vara en punkt i en punktlista eller numrerad lista med partiets förslag; då får verbet stå i imperativ eller infinitiv eller saknas. En mening där åtgärden bara anges med ett annat verb, till exempel avser, förordar, arbetar för, säger nej till, accepterar inte, går till val på eller förbereds, räknas inte. Står vill eller ska framför ett sådant verb, som i ”vill arbeta för”, räknas meningen inte heller.
  • Behovsord: En mening som innehåller något av orden behöver, behövs, behöva, krävs, måste eller bör räknas inte, också när en annan del av meningen säger vad partiet vill eller ska göra.
  • Rubriker: Rubriker räknas inte som meningar, också när de slutar med punkt eller har ett nummer. En rubrik är en rad som står för sig ovanför ett stycke eller en punkt, eller text i början av ett stycke eller en punkt som är satt i annan stil än texten efter den, till exempel fetare, större eller i annan färg. Innehållsförteckningar, bildtexter, diagram och rutor som upprepar en mening ur brödtexten eller beskriver vad partiet redan har gjort räknas inte heller. Punkter i en punktlista räknas som meningar, också när de saknar slutpunkt, och citeras utan listans inledningsord. Står det en text under en punkt i en punktlista räknas textens meningar som delar av punkten.
  • Riktning: En mening som säger att något ska stärkas, skärpas, förbättras, utökas, byggas ut eller öka räknas som en åtgärd när det som ska ändras är en namngiven lag, regel, avgift, försäkring, ett namngivet krav, stöd eller statligt system, till exempel högkostnadsskyddet. Att stärka, bygga ut eller öka något annat, till exempel en verksamhet, en sektor, en energikälla eller ett ägande, räknas inte.
  • Rättigheter: En mening som säger att en namngiven grupp ska ha rätt till eller få något bestämt, till exempel en egen barnmorska vid förlossningen, räknas som en åtgärd.
  • Uppdrag och utredningar: Att ge en myndighet ett uppdrag eller att utreda en regel räknas som en åtgärd, när meningen säger vad uppdraget eller utredningen gäller.
  • Skatt: En skatteändring räknas som åtgärd när meningen säger vilken skatt, socialavgift eller vilket skatteavdrag som ändras, med namnet eller med det som beskattas, till exempel skatt på arv. En mening som bara säger att skatten ska sänkas eller höjas för en grupp räknas inte.
  • Beslutat läge: En åtgärd räknas inte när den redan gällde enligt lag eller förordning, eller redan var beslutad av riksdagen, den dag partiet presenterade eller antog dokumentet, också om beslutet ännu inte hade trätt i kraft. Anger dokumentet bara år eller månad räknas periodens första dag. Saknas datum i dokumentet räknas det tidigaste datum vi kan belägga, till exempel dagen då partiet presenterade dokumentet eller månaden i filens adress, räknad från månadens första dag. Dagen då vi hämtade dokumentet räknas bara när inget annat datum är känt. Ett tillkännagivande till regeringen räknas inte som ett sådant beslut. Som dag räknas den som står under Datum i tabellen över partiernas dokument på /metod/. Är bara en del av åtgärden beslutad räknas meningen, när den uttryckligen går längre än beslutet, till exempel med fler fall, fler grupper eller en större ändring.
  • Stoppa eller avvisa: Att stoppa, häva eller ändra något som riksdagen redan har beslutat räknas som en åtgärd när meningen säger vilken regel det gäller. Att avvisa planer, förslag eller en inriktning som inte är beslutad räknas inte.
  • Område: Meningen hör till det område vars utskott beredde samma åtgärd i riksdagens senaste beslut om den, med eller utan omröstning. Ett beslut gäller samma åtgärd bara när ett beslutat förslag eller ett avslaget yrkande ber om just den åtgärd som meningen nämner. Ett yrkande om att utreda åtgärden, eller om en bredare eller en annan åtgärd, räknas inte. Ett budgetbeslut räknas när det beslutade förslaget eller ett avslaget yrkande gäller just åtgärden, till exempel ett bemyndigande att skänka visst materiel; riktlinjer för den ekonomiska politiken och ramar för utgiftsområden räknas inte. Finns inget sådant beslut avgör vad åtgärden ändrar eller inrättar, med meningens egna ord: den lag, regel, skatt, avgift, det stöd, system, den myndighet eller verksamhet som meningen nämner. Vad åtgärden ska uppnå, var meningen står i dokumentet och vilket utskott som brukar behandla ämnet avgör inte. En ändring av en skatt, socialavgift, ett skatteavdrag eller en skattebefrielse räknas till Skatter, också när riksdagen beredde den i ett annat utskott. Hör en del av meningen till ett utskott utanför de tio områdena, till exempel utrikesutskottet eller civilutskottet, räknar meningen upp politik i flera områden och räknas inte.
  • Syftar bakåt: Vi återger meningen som den står, också när ett ord i den syftar på en mening före.
  • Valmanifest: Som partiets valmanifest räknar vi det dokument inför riksdagsvalet 2026 som partiet självt kallar valmanifest eller valprogram, på omslaget eller när partiet presenterar det. Har partiet flera sådana dokument räknar vi det som partiet presenterade senast före valdagen den 13 september 2026. Har partiet inget dokument med något av de namnen räknar vi det dokument som partiet senast före valdagen presenterade som sin politik för valet i stort, till exempel en valplattform. Lokala och regionala dokument, kortversioner, lättlästa versioner och förslag till dokument räknas inte. Har partiet presenterat ett sådant dokument som vi inte har kunnat hämta, skriver vi det i en anmärkning vid partiets citat, och urvalet görs i de andra dokument från partiet som vi har hämtat, det senaste dokumentet inför valet först.

Hela metoden

Ekonomi och budget

V och MP röstade lika i 75 % av 61 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vänsterpartiet föreslår att statsbidragen till regionerna ska räknas upp i takt med kostnader och behov.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 5 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vänsterpartiet vill halvera skatteorättvisan mellan Sveriges kommuner och ta ett första steg mot ett mer jämlikt land.” (sidan 5) räknas inte, eftersom meningen anger ett mål med en siffra men inte säger vilken skatt eller vilket system som ändras. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vänsterpartiet föreslår att statsbidragen till regionerna ska räknas upp i takt med kostnader och behov.” (sidan 5) räknas till Ekonomi och budget, eftersom meningen med ska säger vad som ska göras, delregeln om verb gäller bara när åtgärden enbart anges med ett annat verb, och meningen säger vilket statligt stöd som ska ändras, statsbidragen till regionerna, och hur, med en uppräkning i takt med kostnader och behov, vilket går att kontrollera; inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FiU26 punkt 2, 18 mars 2026, gällde de generella statsbidragen till både kommuner och regioner), och det åtgärden ändrar är statsbidragen till regionerna, inte vården som de ska betala för. Annars blir citatet ”Vänsterpartiet vill att den ska ersättas av en ny upphandlingslag för skattefinansierade välfärdstjänster.” (sidan 8).

MP Miljöpartiet

”Stora investeringar i omställningen som gynnar framtida generationer ska kunna lånefinansieras.”

Partiprogram: Miljöpartiets partiprogram, sidan 51 i PDF-filen. Antaget 17–19 oktober 2025. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Stora investeringar i omställningen som gynnar framtida generationer ska kunna lånefinansieras.” (sidan 51) räknas till Ekonomi och budget, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd och det som ändras är reglerna för hur staten får finansiera investeringar, så att de ska kunna lånefinansieras; vad investeringarna ska uppnå avgör inte, och den lånefinansiering av vissa infrastrukturprojekt som redan finns (bet. 2025/26:TU20) är inte samma åtgärd. Annars blir citatet ”Offentliga medel och pensionsfonder ska inte placeras i verksamheter som bidrar till miljöförstöring, krig eller kränkningar av mänskliga rättigheter.” (sidan 52).

Skatter

V och MP röstade lika i 70 % av 77 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”För att fler ska kunna vara med i a-kassan vill vi stärka skattereduktionen för medlemsavgiften.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 11 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vänsterpartiet vill halvera skatteorättvisan mellan Sveriges kommuner och ta ett första steg mot ett mer jämlikt land.” (sidan 5) räknas inte, eftersom meningen anger ett mål med en siffra men inte säger vilken skatt eller vilket system som ändras. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”För att fler ska kunna vara med i a-kassan vill vi stärka skattereduktionen för medlemsavgiften.” (sidan 11) räknas till Skatter, eftersom skattereduktionen för medlemsavgiften i a-kassan är ett namngivet skatteavdrag, meningen säger att det ska stärkas och går därmed längre än den skattereduktion som finns, och en ändring av ett skatteavdrag räknas till Skatter. Annars blir citatet ”Vi vill inför en oligopolskatt på bankernas övervinster.” (sidan 13).

MP Miljöpartiet

”Därför vill Miljöpartiet införa en progressiv kapital- och inkomstbeskattning som låter de rikaste bidra mer till det gemensamma, samtidigt som de som lever med små marginaler får bättre möjligheter till ett gott liv.”

Partiprogram: Miljöpartiets partiprogram, sidan 29 i PDF-filen. Antaget 17–19 oktober 2025. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Förbjuda privatjet och införa en rättvis flygskatt” (sidan 3 i valmanifestet) räknas inte, eftersom förbudet mot privatjet ändrar reglerna för flyget, som inte hör till något av de tio områdena (bet. 2025/26:TU12, 25 mars 2026, gällde yrkanden om att verka för ett sådant förbud), så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Det lönar sig att vara lantbrukare: Förbättra arbetsvillkoren, halvera arbetsgivaravgiften och ge alla lantbrukare möjlighet till semester” (sidan 7 i valmanifestet) räknas inte, eftersom ledet om att halvera arbetsgivaravgiften räknas till Skatter, men ledet om att ge alla lantbrukare möjlighet till semester ändrar ingen skatt, socialavgift eller något skatteavdrag utan lantbrukarnas möjlighet att vara lediga, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Arbetsmarknad

V och MP röstade lika i 61 % av 61 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vänsterpartiet vill rulla tillbaka Tidöregeringens försämringar av A-kassan.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 11 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vänsterpartiet vill rulla tillbaka Tidöregeringens försämringar av A-kassan.” (sidan 11) räknas till Arbetsmarknad, eftersom A-kassan är en namngiven försäkring och meningen säger att försämringarna av den ska rullas tillbaka, alltså att försäkringen ska förbättras (delregeln om riktning); inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och det åtgärden ändrar är A-kassan. Annars blir citatet ”Vi vill att experimentet med privat arbetsförmedling avslutas.” (sidan 16).

MP Miljöpartiet

”Vi vill korta normalarbetstiden med bibehållen lön, så att den stressrelaterade ohälsan kan minska och vardagspusslet gå ihop.”

Valmanifest: Miljöpartiets valmanifest 2026, sidan 5 i PDF-filen. Presenterat 10 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Rättsväsende och brott

V och MP röstade lika i 63 % av 183 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

Underlaget räcker inte.

Vi letade i Vänsterpartiets valmanifest 2026 (PDF-fil) och Vänsterpartiets partiprogram (PDF-fil) utan att hitta någon mening om området som uppfyller urvalsregeln.

MP Miljöpartiet

”Inte sätta barn i fängelse”

Valmanifest: Miljöpartiets valmanifest 2026, sidan 8 i PDF-filen. Presenterat 10 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Migration och socialförsäkring

V och MP röstade lika i 76 % av 101 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”För att komma i kapp de senaste årens kraftiga prisökningar vill vi höja barnbidraget, och därefter prisindexera det.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 11 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

MP Miljöpartiet

”Höja barnbidraget och införa ett särskilt tillägg för ensamstående föräldrar”

Valmanifest: Miljöpartiets valmanifest 2026, sidan 4 i PDF-filen. Presenterat 10 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Vård och omsorg

V och MP röstade lika i 69 % av 182 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Därför vill Vänsterpartiet återställa högkostnadsskyddet för läkemedel.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vänsterpartiet föreslår att statsbidragen till regionerna ska räknas upp i takt med kostnader och behov.” (sidan 5) räknas inte till Vård och omsorg, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:FiU26 punkt 2, 18 mars 2026, gällde de generella statsbidragen till både kommuner och regioner) och det åtgärden ändrar är statsbidragen till regionerna, som hör till Ekonomi och budget; vad pengarna ska betala för avgör inte. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vänsterpartiet vill kraftigt öka antalet läkare på vårdcentralerna, så att alla kan få en fast läkare.” (sidan 5) räknas inte, eftersom att öka antalet läkare på vårdcentralerna är att bygga ut en verksamhet, och meningen nämner ingen lag, regel eller något namngivet stöd och ger ingen grupp rätt till en fast läkare (delreglerna om riktning och om rättigheter). Annars blir den citatet.

MP Miljöpartiet

”Stärka högkostnadsskyddet så att människor har råd med sina mediciner”

Valmanifest: Miljöpartiets valmanifest 2026, sidan 4 i PDF-filen. Presenterat 10 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Utbildning och forskning

V och MP röstade lika i 66 % av 162 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vänsterpartiet vill höja personalens kompetens genom ett barnskötarlyft där barnskötares yrkestitel skyddas och där personal i förskolan som saknar rätt utbildning ska få en utbildningssatsning.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 6 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

MP Miljöpartiet

”Avskaffa marknadsskolan och stoppa vinsterna — bryt skolsegregationen och låt pengarna gå till eleverna och lärarna”

Valmanifest: Miljöpartiets valmanifest 2026, sidan 4 i PDF-filen. Presenterat 10 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Avskaffa marknadsskolan och stoppa vinsterna — bryt skolsegregationen och låt pengarna gå till eleverna och lärarna” (sidan 4) räknas till Utbildning och forskning, eftersom ”stoppa vinsterna” nämner en lagändring som går att kontrollera, ett förbud mot vinstutdelning i skolan, att införa ett förbud är inte att stoppa något som riksdagen redan har beslutat eller att avvisa en plan, och riksdagen avslog ett yrkande om just den åtgärden, att vinstuttag ur skolan ska förbjudas, i bet. 2025/26:UbU30 punkt 2 (13 augusti 2026), efter att partiet presenterade valmanifestet. Annars blir citatet ”Höja studiebidraget för både gymnasieelever och högskolestudenter” (sidan 5).

Näringsliv och energi

V och MP röstade lika i 77 % av 115 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vi vill göra svenska elpriser billigare genom att frikoppla det svenska elpriset från den dyra utländska elen.”

Valmanifest: Vänsterpartiets valmanifest 2026, sidan 13 i PDF-filen. Presenterat 8 september 2026. Hämtad 12 november 2026.

Bedömning: ”Vi vill göra svenska elpriser billigare genom att frikoppla det svenska elpriset från den dyra utländska elen.” (sidan 13) räknas till Näringsliv och energi, eftersom att frikoppla det svenska elpriset från elen i utlandet är en ändring av hur elpriset sätts som går att kontrollera, inte bara ett mål om billigare el: meningen säger vad som ska ändras, och riksdagen har prövat modellen (bet. 2025/26:NU17 punkt 1, 15 april 2026). Det åtgärden ändrar är elpriset. Annars blir citatet ”Vi vill se ett statligt bolag havsvindkraftprojekt.” (sidan 19).

MP Miljöpartiet

”Ge lokalsamhällen återbäring av vinsterna från vindkraft och vattenkraft”

Valmanifest: Miljöpartiets valmanifest 2026, sidan 3 i PDF-filen. Presenterat 10 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Miljö och jordbruk

V och MP röstade lika i 68 % av 149 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en utsläppsbudget och ett omställningsprogram som kan ta oss hela vägen till utsläpp nära noll.”

Partiprogram: Vänsterpartiets partiprogram, sidan 17 i PDF-filen. Antaget 2024. Hämtad 10 november 2026.

Bedömning: ”Vi vill ha bindande krav på pristransparens så att djurägare vet vad vården kostar innan behandlingen genomförs, nationella tariffer för veterinärvården, och att Konkurrensverket får skarpare verktyg mot oligopol.” (sidan 13 i valmanifestet) räknas inte, eftersom kraven på veterinärvården hör till Miljö och jordbruk och Konkurrensverkets verktyg mot oligopol till Näringsliv och energi, så meningen räknar upp politik i flera områden. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill se en bred elbilspremie som når betydligt fler hushåll än i dag.” (sidan 19 i valmanifestet) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:MJU1 punkt 1 Statens budget inom utgiftsområde 20, 16 december 2025, utan omröstning, avslog yrkanden om en högre elbilsbonus i glesbygd, motion 2025/26:3422 yrkande 121, och om att utreda en bilbonus på 50 000 kronor, motion 2025/26:3582 yrkande 65, och bet. 2025/26:MJU16 punkt 11, 11 mars 2026, gällde ett nytt stöd till elbilsleasing, andra åtgärder eller en utredning), och det som premien betalar för är enligt meningens egna ord elbilar; bilar och trafik hör inte till något av de tio områdena, och vad premien ska uppnå avgör inte. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en utsläppsbudget och ett omställningsprogram som kan ta oss hela vägen till utsläpp nära noll.” (sidan 17 i partiprogrammet) räknas till Miljö och jordbruk, eftersom meningen nämner ett styrmedel som ska införas, en utsläppsbudget, inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:MJU16 punkt 5, 11 mars 2026, gällde mer bestämda utsläppsbudgetar, i linje med Parisavtalets temperaturmål eller årliga fram till 2040), och åtgärden inför en budget för utsläppen, som hör till Miljö och jordbruk; omställningsprogrammet anges bara med vad det kan uppnå och hör inte till något annat område. Annars blir platsen tom.

MP Miljöpartiet

”Ge tillbaka pengar till hushållen genom en grön återbäring och låta de största utsläpparna betala”

Valmanifest: Miljöpartiets valmanifest 2026, sidan 3 i PDF-filen. Presenterat 10 augusti 2026. Hämtad 9 november 2026.

Försvar

V och MP röstade lika i 60 % av 75 omröstningar i området under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen).

V Vänsterpartiet

”Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.”

Partiprogram: Vänsterpartiets partiprogram, sidan 27 i PDF-filen. Antaget 2024. Hämtad 10 november 2026.

Bedömning: ”Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.” (sidan 27 i partiprogrammet) räknas till Försvar, eftersom allmän värnplikt är en regel om vilka plikten ska gälla, så meningen anger inte bara ett önskat läge, och den går uttryckligen längre än det som gällde, med fler grupper: enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skrivs bara det antal in för värnplikt som behövs (3 kap. 2 §). Annars blir platsen tom.

MP Miljöpartiet

”Kärnvapen ska avvecklas och förbjudas.”

Partiprogram: Miljöpartiets partiprogram, sidan 55 i PDF-filen. Antaget 17–19 oktober 2025. Hämtad 9 november 2026.

Bedömning: ”Sverige ska stärka sitt totalförsvar, men vi ska inte tillåta kärnvapen på svensk mark.” (sidan 9 i valmanifestet) räknas inte, eftersom riksdagens senaste beslut om samma åtgärd, ett förbud mot kärnvapen inom svenskt territorium, är bet. 2025/26:UU6 punkt 4 (22 april 2026), som utrikesutskottet beredde, så en del av meningen hör till ett utskott utanför de tio områdena, och att stärka totalförsvaret anger bara en riktning. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Vi vill också att medlemskapet i Nato ska vara förbehållet demokratiska länder.” (sidan 55 i partiprogrammet) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd, och ett samarbete mellan stater eller inom EU räknas till Försvar när meningen säger att det gäller försvaret, och annars till utrikespolitiken, som ligger utanför de tio områdena; meningen gäller vilka stater som får vara medlemmar i Nato och säger inte att det gäller försvaret. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Kärnvapen ska avvecklas och förbjudas.” (sidan 55 i partiprogrammet) räknas till Försvar, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (bet. 2025/26:UU6, 22 april 2026, gällde ett förbud bara inom svenskt territorium, att Sverige bör ”ansluta sig till FN:s konvention om ett globalt kärnvapenförbud”, alltså till en namngiven konvention, och att Sverige ska arbeta för kärnvapennedrustning, inte för ett förbud, alla andra åtgärder), så det som åtgärden ändrar avgör, med meningens egna ord: ett förbud mot och en avveckling av kärnvapen, ett slags vapen, som hör till Försvar; meningen nämner inga andra stater och inget samarbete mellan stater, så läsningen om samarbete mellan stater gäller inte. Annars blir platsen tom.

Bedömning: ”Sverige ska vara en kärnvapenfri zon i både freds- och krigstid.” (sidan 55 i partiprogrammet) räknas inte, eftersom riksdagens senaste beslut om samma åtgärd, ett förbud mot kärnvapen inom svenskt territorium, är bet. 2025/26:UU6 punkt 4 (22 april 2026), som utrikesutskottet beredde, utanför de tio områdena. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Deltagande i det militära försvaret ska så långt som möjligt bygga på frivillighet.” (sidan 55 i partiprogrammet) räknas inte, eftersom den med ”så långt som möjligt” bara beskriver ett önskat läge och inte nämner någon regel som ska införas eller ändras. Annars blir den citatet.

Bedömning: ”Sverige ska inte exportera vapen till diktaturer eller länder där allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer.” (sidan 55 i partiprogrammet) räknas inte, eftersom inget riksdagsbeslut gäller samma åtgärd (yrkandena om förbud i bet. 2025/26:UU18 punkt 3 och bet. 2025/26:UU9, båda 9 juni 2026, gällde också krigförande länder och följdleveranser, en bredare åtgärd), och ett samarbete eller stöd mellan stater räknas till Försvar när meningen säger att det gäller försvaret, och annars till utrikespolitiken, som ligger utanför de tio områdena; meningen gäller vilka stater som får ta emot vapen från Sverige och säger inte att det gäller försvaret. Annars blir den citatet.

Det här kan siffrorna inte säga

  • De flesta beslut fattas utan rösträkning. Under riksmötena 2022/23–2025/26 avgjordes 6 397 av 8 965 förslagspunkter utan rösträkning. 5 av 2 571 omröstningar under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen) slutade med att alla åtta partier röstade likadant, så en omröstning handlar nästan alltid om en fråga där partierna är oense. Partierna är därför mer överens än siffrorna här visar.
  • Lika röst betyder inte samma skäl. Två partier kan rösta nej av helt olika anledningar. Ett parti som röstar nej kan också dela målet men vilja nå det på ett annat sätt.
  • Rollen spelar roll. Att sitta i regering eller opposition påverkar hur ett parti röstar. Efter valet 2026 kan bilden bli en annan.
  • Rösterna visar partier, inte personer. Under riksmötena 2022/23–2025/26 lade partiernas ledamöter 703 010 ja- och nej-röster i omröstningar där det egna partiet röstade ja eller nej, också i omröstningarna om motiveringen. Av dem gick 278 emot partiets linje.

Så räknar vi

  • Underlag: alla 2 571 omröstningar i kammaren under mandatperioden 2022–2026 (riksmötena 2022/23–2025/26, utan omröstningar om motiveringen), från Riksdagens öppna data. Poster i Riksdagens öppna data räknas inte när betänkandets dokumentstatus anger att förslagspunkten avgjordes utan rösträkning, eller anger en annan omröstning för samma förslagspunkt och fråga. Det gäller 5 poster under riksmötena 2022/23 till 2025/26, och de står under Poster som inte räknas. Alla siffror och listor på sidan bygger på det underlaget, utom rutan om riksmötet 2026/27, som redovisas för sig. Hämtat 17 november 2026 kl. 14:44.
  • Partiets linje: det vanligaste av ja, nej och avstår bland partiets ledamöter som röstade. Ingen tydlig linje betyder att de två vanligaste alternativen fick lika många röster eller att ingen av partiets ledamöter röstade.
  • Lika och olika: lika är när V och MP båda röstade ja eller båda nej. Olika är ja mot nej. Omröstningar där minst ett av partierna saknade tydlig linje eller avstod räknas inte.

Så räknar vi: hela metoden · Alla par på Vem röstar med vem?

Fler sidor om partierna

Alla 28 par · V och MP på Vem röstar med vem? · Alla verktyg